En heldag med "min" arbetsgrupp på jobb då vi var frånkopplade från det vanliga och hade en lokal på Stadshuset i Landskrona. Vi jobbade hårt och jag skrev på en medhavd dator kopplad till projektor. Tillbaka på jobbet upptäckte jag att bara en liten liten del av allt det skrivna var sparat. Vilken idiot jag är!! Eller är jag splittrad i huvét? Vi ska ha presentation på en heldag på fredag och ikväll måste jag försöka samla ihop mig och försöka minnas och skriva ner. Mina arbetskollegor blir galna imorgon! Jag känner mig trött, ledsen och uppgiven. Utanpå det har vi nåtts av värre saker, våra vänner på S/Y Elena förliste imorse utanför Venezuela. Mats och Anna-Lena är tack och lov räddade välbehållna av ett handelsfartyg. Men, så trist och jobbigt för dom, tänk vad allt kan ändras snabbt! Också är det jävligt kallt!