Loggbok - juni 2014
måndag 30 juni 2014 - Skrivet av Christine Landstedt
Målgång Torrevieja - Medelhavet Etapp 1 avklarad
Här ligger Bluesette tryggt i hamn i Torrevieja

Lasse är lycklig när han får sätta segel

Vårens och försommarens sista medelhavssegling gick från Alicante till Torrevieja, ett skutt på ca 25 Nm.

Vi lämnade Alicante på fredagsförmiddagen i lugnt väder och hade räknat med motorgång hela vägen, men efter ett tag kom en lagom sydost . Det kändes jättebra att kunna sätta segel och med vindens hjälp ta oss till etappmål 1 - Torrevieja.

 

Daniel passar på att förbättra solbrännan

Daniel passade på att förbättra solbrännan samtidigt som han lyssnade på musik och höll koll på ovädret och kaoset i Norrköping och Bråvallafestivalen.

Det är svårt att föreställa sig regn och åska och kyla när termometern i båten står på 29 grader och svetten rinner längs halsen när man går ner i ruffen och tar fram mackor och kaffe.

Vi hade bokat plats hos Marina International och betalat in en del av kostnaden i förväg. Lite oroande var det när vi stegade in på hamnkontoret och det inte verkade som om de alls visste vilka vi var. Receptionisten pratade hela tiden i telefonen och verkade mycket upptagen. Så småningom ordnade det upp sig - och vi fick en jättebra plats på insidan av bryggan alldeles utanför hamnkontoret och Marinerian, som är bemannad dygnet runt. 

Vi har ägnat helgen åt att avlägsna salt och smuts från skrov, däck, jolle och tampar. Tvättmaskinen har gått varm och rena kläder har torkat i vinden. Vi har fått kontakt med några svenskar som har onsdags- och lördagsträffar i hamnen och vi har hunnit med några vändor på stan. Det finns flera bra restauranger inom området och det är gott om folk - framförallt engelsmän och tyskar - i båtarna. På det hela taget känns det bra att lämna Bluesette här.

I morgon bitti tar vi bussen till flygplatsen och räknar med att landa på svensk mark framåt eftermiddagen. Det känns coolt...

Tack till alla er som följer oss troget. Fortsättning följer!

onsdag 25 juni 2014 - Skrivet av Christine Landstedt
Utan gasol i två dagar försmäktade vi på Ibiza ö - och sen mötte vi delfinerna!
En delfin simmar fram till oss utanför Ibiza

Inte lätt att fylla på i Spanien

På midsommardagens morgon tog gasolen slut. Vi hann få te till frukost, men något elva-kaffe blev det inte. Gasolen är s k camping-gas inköpt i Frankrike och har räckt ända sen vi lämnade bryggan i Port Napoleon den 8 april. Ja, när vi legat i gästhamn med el har vi naturligtvis inte använt gasen, men under vistelsen i Balearerna har den använts flitigt. Vi beslöt ta oss från vår midsommarvik till San Miguel, men där fick vi tji. Inte heller i San Antonio, dit vi kom på söndagen, kunde vi få tag på någon "butano". I Frankrike köper man detta i vilken supermarket som helst, och i Sverige är det bensinmackar som gäller, men i Spanien är det sannerligen inte lätt. Tur att det finns gott om caféer!!!

Vi hade bestämt oss för att åka över till fastlandet på måndagen den 23 juni, så kl 06.00 drog vi upp ankaret och satte kurs mot Moraira, en sträcka på ca 60 Nm. Vi hade laddat upp med mackor och juice och gaspacho - men visst var det lite surt att inte kunna ha en termos med kaffe också....men vad gör väl det - vi fick se delfiner!!! Både på resan in till San Miguel och då vi lämnade Ibiza. Som tur var hann Daniel fånga en av dem på bild, men ni skulle bara ha sett hur häftigt det var när de kom simmande under vattnet, in under båten, ut på andra sidan och sen parallellt med båten några skutt innan de försvann!

Daniel gör klart för avfärd efter regnig natt i Moraira

Efter ca11 timmar lade vi till i Moraira på fastlandet. Efter sedvanlig registrering, inskrivning och betalning på hamnkontoret tog vi gasflaskan med oss upp på stan, där det enligt uppgift skulle gå att få byta i en supermarket, men där hänvisades vi till bensinstationen, som hänvisade till en tillbehörsaffär, som hänvisade till en mack utanför stan. Ägaren till tillbehörsaffären var engelsman och fd jordenruntseglare och han intygade att det är snudd på omöjligt att få tag på campinggas Spanien. Nåja, i och med att vi nu låg vid brygga hade vi tillgång till el och kunde använda vattenkokare - så nästa morgon kunde vi brygga en hel termos kaffe för nästa etapp. Dessutom fick vi tillgång till dusch i sötvatten och det var jätteskönt att kunna tvätta bort saltet ur hår och hud. Vi fick också en rejäl regnskur, något vi inte är vana vid. 

Underbara Altea

Inte heller i Altea lyckades vi få tag på någon gas. Jo, vi blev hänvisade till en järnaffär ganska nära hamnen. Men när vi kom dit var det siesta och när vi kom tillbaka efter middag och långpromenad uppe i den vackra staden så hade han just stängt, enligt en engelsman, som satt i närheten. 

Vi beslöt skjuta upp försöket till Alicante, och stack vidare i morse efter frukost. Vi hade sydvästlig vind i nosen och fick gå för motor de ca 30 nm, som var dagens sträcka. Passerade Benidorm med sina nästan ofattbart höga hotell- och huskomplex och fick hålla utkik efter fiskeflaggor Och trålare. Såg också ett militärfartyg på avstånd. 

Vår fotograf i arbeteNu ligger vi i Alicante Marina och - tro det eller ej - vi har fått tag på gas! Ja, det gick inte att fylla på flaskan, (just den här sorten var visst för liten), men vi kunde köpa en lite större. Så nu är vi rustade för höstens svajankring!

I morgon åker vi vidare till Torrevieja, som vi valt att lägga båten i under de varmaste och dyraste sommarmånaderna - och även i vinter.

Avslutar med en bild på vår egen "hovfotograf" i arbete. Just här är det inte delfiner utan gatulivet i Altea som är föremål för hans dokumentation.

fredag 20 juni 2014 - Skrivet av Christine Landstedt
Midsommar på Ibiza!
Islote Bernat, en katamaran och två segelbåtar i inloppet till Cala Binirràs på Ibiza

Helan gååår!

Tack vare Daniel kan vi fira svensk midsommar i Cala Binirràs. Han hade lyckats få med sig tre sorters Abba-sill, knäckebröd och flaggspel. Lite brännvin hade vi själva så sen var det bara att stämma upp Helan går för resten av svajarna i viken. Gud vad sill är gott!!!!

Från vårt matbord/sittbrunn har vi utsikt över inloppet till viken. Stenbumlingen till vänster heter Islote Bernat (27 m) och sägs i viss vinkel likna gamla drottning Victoria på sin tron. Det är varmt

Solen fortsätter att skina på oss. Vinden är ostlig 5-6 m/s.Termometern inne i salongen står på 30 grader. Den undre siffran visar kylskåpets temperatur, kanske lite för varmt enl svensk rekommendation men nog för att hålla maten ok.

Det är tur att vi har nära till svalkan i havet, det blir många dopp en sån här dag. Skolbarn på terminsavslutning på Ibiza

Det verkar bli en lugn midsommarafton. Just i den här viken, som ligger i inloppet till San Miguel verkar det inte vara så mycket party.

En skolklass firar terminsavslutning. Grabbarna på trampbåten bredvid körde nyss in i vår ankarkätting i fören, men det gick bra, enligt läraren - det var deras eget fel.

Bluesette, den minsta båten i Cala Llonga

Våra tankar går till alla er hemma i Sverige, kanske ännu mer idag än vanligt. Vi hoppas att ni alla har en lika varm och fin midsommar som vi! 

Avslutar med en bild från Cala Llonga, där vi låg för några dagar sen. Bilden för tagen från vår bergspromenad högt ovanför den fantastiska viken. Bluesette är den där minsta segelbåten, nr tre från vänster. (Klicka på bilden så syns det bättre).

Länk till fotoalbum: Balearerna
måndag 16 juni 2014 - Skrivet av Christine Landstedt
Ibiza är faktiskt inte bara party, men visst svänger det!
Fina planteringar i Ibiza stad

Efter att ha legat på svaj några nätter utanför Formenteras underbara vita sandstränder lättade vi ankar och tog oss norrut och upp till Ibiza och den stora viken strax öster om Ibiza stad, Cala Talamanca. Därifrån kunde vi lätt ta jollen in till land och promenera in till staden.

Vidunderlig utsikt från Katedralen i Ibiza stad

Vi gick förbi alla fina båtar och färjor i hamnen, genom trånga gränder, där turistshoparna trängdes med restaurangerna, och klättrade upp till Katedralen, som är byggd som ett fort med utsikt över havet och hamninloppet. Ja, vi får väl erkänna att det bara var Daniel, som orkade gå hela vägen upp, bilden här bredvid är bara halvvägs upp.

Titta vilken fantastiskt genomtänkt färgsättning!

Ibiza stad sjuder av turism - såklart. Färjetrafiken till och från de omkringliggande öarna är intensiv och man ser hela tiden folk som kommer och drar på resväskor. Massor med nattklubbar, diskotek och hotell. Och semesterlägenheter. Titta på färgprakten på ett av dem!

När vi såg ett IKEA-varuhus kom ett plötsligt sug efter köttbullar med potatismos över oss, men filialen  var pytteliten och nån servering fanns inte. Så det blev paella och svärdfisk nere i stan i stället. 

Vid lunchtid igår blåste det plötsligt upp. På några minuter förvandlades den lugna vattenytan till ett enda gungande och svängande och krängande. Vårt ankare satt säkert i sandbotten, men den stora motorbåten bredvid oss började dragga och drev in mot de vassa klipporna. En bussig skeppare på en grannbåt tog sin jolle och åkte dit och larmade besättningen genom att knacka på skrovet. De kom upp, lyckades starta motorn och ankrade om ett par gånger, men gav till slut upp och åkte iväg. 

Blåsten lugnade ner sig så småningom men dyningarna fortsatte välla in. Gungandet och krängandet fortsatte hela eftermiddagen och natten. Jag vet inte hur många gånger jag var uppe kikade ut för att kolla läget. Det är ganska svårt att sova när man nästan ramlar ur kojen. Klockan 6 på morgonen ser jag plötsligt att vår jolle slitit sig och flyter 25 m från båten, tampen har gått av! Innan vi hunnit starta operation hämtning så vänder vinden och jollen kommer tillbaka av sig själv, så att Lasse kan få tag i den och sätta fast en ny lina. Man ska ha tur nån gång!

Cala Llonga på Ibizas ostkust - en liten pärla

Efter att ha tankat diesel och vatten inne i Ibiza idag på förmiddagen styrde vi så båten norrut till en jättefin vik som heter Cala Llonga. Vi hann med bad och en promenad med middag inne i byn innan vi tände ankarbelysningen och satte upp myggnäten (ja det finns mygg här!)  Vi hoppas vi på en lugn natt i de mjuka dyningarna.

Länk till fotoalbum: Balearerna
torsdag 12 juni 2014 - Skrivet av Christine Landstedt
Kan det bli bättre?
Parkeringsplats på Formentura

För tredje natten i rad ligger vi på svaj utanför badstrand på Formentera, söder om Ibiza. Vi är naturligtvis inte ensamma, vilket framgår av bilden överst. På dagarna ligger båtarna tätt, och det är intensiv aktivitet mellan dem; gummmibåtar, vindsurfare, vattenskotrar och badande människor. Det gungar och rullar, de stora  passagerarfärjorna som går i skytteltrafik mella Ibiza och Formentera drar upp svall. Ibland är det svårt att hålla balansen - men det gör inget.

Strandhugg med fika

Vi upplever fantastiska dagar, med sol och värme och ett underbart turkosblått vatten på 23 grader "runt knuten". Långa promenader på stränder med kritvit sand. Igår tog vi med kaffe och  smörgås in till land.

Det är varmt - termometern står på 27 grader långt in på natten - men som tur är fläktar det oftast.Armhävning från peket - lokalt gym-pass

Och svalkan från havet är ju nära. Att bara kunna hoppa i och simma några varv runt båten när hjärnan kokar är en underbar lyx. 

Daniel använder ankarkättingen som gym-redskap och gör armhävningar från ytan varje morgon. Här ska han dessutom ta på cyklop och försöka komma åt impellern till loggen, som fastnat. (Det lyckades inte, tyvärr).Balanskonstnär hoppas på en smula

Vår båt är nog en av de minsta i bukten och blir inte så uppmärksammad av omvärlden. Men det händer. Idag fick vi besök av en mås som hoppades på att få vara med vid 11-kaffet. Som ni ser valde han en annorlunda hållplats. 

Strax därpå lämnade en katamaran sin ankarplats bredvid oss. Det körde ett varv runt oss - farligt nära vår ankarkätting och vi började undra "vanudå" - när besättningen ställde sig upp och började sjunga - Helan går, sjunghopppfallerallarallanlej, helan gååår! Efter att ha rundat oss vinkade de hejdå och åkte vidare.Min nya keps och jag

Idag har vi varit inne i hamnen Puerto de Sabina, dit vi inte vågat sticka in peket. Enligt hamnböcker är det näst intill omöjligt att få plats, och skulle man få det kan hamnavgiften gå på flera tusen kr. Så vi har redan på förhand bestämt att avstå från marinor så långt det går. Men vi behövde fylla på förråd av frukt och grönt och tog därför jollen in till land och ägnade dagen åt stadspromenad i värmen. Jag köpte en ny keps, med den baleariska ödlan på. I matvaruaffären kunde vi konstatera att priserna här är nästan dubbelt så höga som på fastlandet - och det bekräftades av en kvinna ur personalen som höll på att packa upp varor. Hon var skånska (inflyttad sen många år) och tyckte det var kul att få prata lite hemspråk. Hon sade att priserna stiger på sommaren när turisterna kommer - och det drabbar ju även den inhemska befolkningen. Hon berättade också att de inte haft något regn hittills i år - det är rejält torrt och svårt med vattenförsörjningen.Turkosblått vatten

Vi stannar här i paradiset någon dag till innan vi planerar sätta kurs mot Mallorca. Vore väl dumt att inte passa på att njuta, så då gör vi det.

Men vem vet - det kanske kan bli ännu bättre? 

Länk till fotoalbum: Balearerna
tisdag 10 juni 2014 - Skrivet av Christine Landstedt
Livet i en Cala
Bluesette till vänster i bild

Spännande tur in i grottaCala är spanska för vik eller bukt. Nu har vi stängt plånböckerna för hamnavgifter och ankrar på 3-13 m djup i sandbotten, gratisplats i paradiset. På bilden här bredvid ser ni hur jag med jollen utforskar en grotta i Cale Bassa, som ligger strax uranför Sant Antonio på Ibiza. På bilden överst ser ni vår båt sedd inifrån och ut ur samma grotta. Det är Daniel, som tagit de fina fotona.

Strandpromenad i Sant Antonio

Bilden till höger är från gårdagskvällens stranpromenad inne i Sant Antonio, där turistshoparna, restaurangerna och caféerna ligger vägg i vägg med nattklubbar, diskotek och farmacior. Gatorna befolkas av turister, huvudsakligen från GB av språket att döma.  

Att ligga på svaj i en Cala innebär turkosblått vatten, sikt ner till minst 8 m djup,  inga kostnader,  ljuvligt badvatten med blåa fiskar, ransonering av dricksvatten, svall från turistfärjor, galna vattenmopedister med flickor på bönpallen, ett glas vin i solnedgång och mycket mycket mer, som jag  hoppas kunna beskriva i kommande berättelser. 

Hoppas ni har det bra - det har vi. 

söndag 8 juni 2014 - Skrivet av Christine Landstedt
Bluesette har nått discodrottningarnas Mekka - Ibiza
Från Denia till en vik på Ibiza

På två dagar har vi nu avverkat nästan 80 distans. Igår seglade vii från Gandia till Denia, som är en alldeles förtjusande stad med en historia som sträcker sig många hundra år tillbaka, mycket på grund av dess strategiska läge på den udden ut mot Medelhavet och Balearerna. Staden hade varit värd ett längre besök, men vi nöjde oss med en natt.  

Havet är ju blåare än blått

Klockan 06.55 idag söndag släppte vi förtöjningarna och satte kurs rakt österut. Vi hade räknat med en tur på ca 10 timmar och ville inte komma fram efter mörkrets inbrott, så det var bara att sega sig upp i ottan. (Vi har liksom vant oss av med såna där okristligt tidiga morgnar). 

Det blev inte så mycket segling, utan motorn fick jobba nästan hela vägen. långa stunder var det helt vindstilla och vi spanade intensivt efter delfiner eller andra sjödjur, men vi såg inte några. Snabbgående färja mellan Denia och Ibiza

Efter nästan åtta timmar på nästan rak ostlig kurs siktade vi så konturerna av Ibiza. Efter ytterligare ca två timmar närmade vi oss infarten till San Antonio. Vi mötte passagerarfärjan på väg i rasande fart tillbaka till Denia.

Vi släppte ankaret i en vik, som heter Cala Bassa. Här är vi omgivna av partybåtar fulla med ungdomar som dansar till discodunk. På strandrestaurangen pågår en privat fest. Vi kommer förhoppningsvis att somna frampå småtimmarna när spanska Las Vegas stänger....

Känns bra att ha klarat av skuttet från fastlandet på dryga 50 distans. Ännu en etapp lagd till handlingarna. Nu väntar nya upplevelser.

fredag 6 juni 2014 - Skrivet av Christine Landstedt
Sjöben igen - efter 24 dygn på landbacken!
Daniel har just tagit några bilder från första parkett

Lasse spanar efter fiskeflaggor

Så kom vi då iväg ut på havet igen! Efter frukost "checkade vi ut" från Marina Real Juan Carlos i Valencia och satte kurs söderut. Det kändes riktigt  bra att dra upp storseglet och släppa ut förseglet. De sista dagarnas dyningar hade lagt sig och vi fick en fin segling i sol och lagom svalka. 

Visst kändes det lite konstigt att lämna Valencia, där vi faktiskt legat förtöjda vid samma brygga i 24 dygn! Det är rekord för oss - undantaget hemmahamnen i Oxnö, förstås.Bluesette förtöjd i mörker i Gandia

Vi tog oss drygt 27 nautiska mil söderut till hamnen i Gandia, dit vi anlände vid 17-tiden. Efter en inklarering, som tog nästan en timme, fick vi vår bryggplats hos Club Nautico och kunde ta en sväng på byn, besöka turistshopar och  svälja en pizza, innan den spanska natten släckte lyset. 

När jag skriver det här återstår det bara 10 min av den svenska nationaldagen, något som inte uppmärksammats här....

onsdag 4 juni 2014 - Skrivet av Christine Landstedt
Gasten har mönstrat på - snart kan vi kasta loss
Daniel gillar playan i Valencia

Lasse visar de stora båtarna i Valencias inre hamnI måndags anlände Daniel med flyg till Alicante och därefter tåg till Valencia för att mönstra på Bluesette och bli medelhavsseglare för en månad. 

Självklart tar vi några dagar och visar upp Valencia för honom innan vi släpper förtöjningarna och sätter kurs söderut mot Denia, varifrån vi planerar att segla över till Balearerna. 

 

Rustad för sol

Så nu är det sightseeing igen, med oss själva  som guider på gator och torg, promenadstråk och grönska, futurism och katedraler. Samt naturligtvis playa, restauranger och gatumålningar.

Vädret är fortsatt soligt och varmt och det gäller att skydda sig - solglasögon, solskydd (faktor 30 minst) samt Panamahatt är inte fel.

Själv har jag införskaffat en solfjäder, som ger härlig svalka med bara en liten handviftning. Vilken fantastisk  uppfinning! Den och vattenflaskan räddar dagen! 

Länk till fotoalbum: Gatukonst i Valencia