Loggbok
torsdag 18 juni 2015 - Skrivet av Christine Landstedt
Glad Midsommar!
Utsikt över medelhavet från kastellet i Castelsardo, Sardinien

Klockan är halv nio på kvällen dagen före midsommar. Lasse och jag har just avslutat en måltid bestående av risotto och rödvin. Vi sitter i sittbrunn och dricker kaffe och ser hur husen och berget sakta färgas lite rosa-orange när solen börjar sin nedgång.

Castelsardo i solnedgång

Vi är som vanligt barfota, klädda i shorts och T-shirts. Alldeles nyss sa Lasse att det känns lite kyligt, termometern står på 22 grader, så man kanske skulle ta på en tröja? Eller krypa ner i salongen - där är det 25...

Vi ligger i gästhamnen, som har bra WiFi, så vi kan kosta på oss lite SVTPlay. Igår såg vi på Aktuellt med väder, så vi vet att midsommarvädret i Sverige inte riktigt når upp till det vi har här. Så vi skickar varma hälsningar från ett varmt och lite blåsigt Sardinien till er alla som ska dansa,  äta sill och dricka nubbe i fleecetröja I Svedala! Vi har varken sill eller midsommarstång.

Här är vi, i ett hav fem gånger Östersjön

Vi befinner oss så långt bort, när man tittar på kartan så nästan hisnar man. Från Oxnö i Stockholm via Danmark, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Spanien och Balearerna till den historiska platsen Castelsardo på norra Sardinien. Om några dagar kommer min bror och hans sambo hit för att följa med på båten under en vecka. Det ska bli jättekul att få besök! Därefter tar vi upp båten på land och åker hem till den svenska sommaren. Det ser vi fram emot.  Seglingsäventyret österut i Medelhavet fortsätter senare i höst.

Många trappor stärker benen

När man reser så här får man ideligen nya intryck och upplevelser. Ibland är det så mycket att man nästan inte kan ta in allt, än mindre komma ihåg efteråt. Tur då att man har kamera och kan dokumentera. Bilden här bredvid är från igår när vi gick upp till toppen av Castelsardo och beundrade den svindlande utsikten, gick i trånga nedslitna gränder, tittade in i katedraler och kyrkor och blev övertalade att äta sardinska specialiteter utanför en liten restaurang, där borden stod på sniskan och mamman i familjen förmodligen stod och lagade maten i ett svettigt kök några hus bort. Gott var det, men vi fick nog betala för mycket - det gäller att se upp.

Hattprovardag i Castelsardo

Här finns mycket lokalt hantverk, gamla tanter sitter i sina dörröppningar och tillverkar brödkorgar och fat. Man kan köpa korkinfattade tillbringare och flaskor, och det säljs mattor och dukar, som lite granna påminner om handknuten frotte. Vi tittar, men köper inte särskilt mycket. Inte ens den här kepsen fick följa med ner till båten.

Idag gar vi varit på utflykt till Sassari, som är Sardiniens tredje största stad. Vi tog lokalbussen in och tillbringade några timmar i den värsta eftermiddagshettan (det är då man ska ta siesta!) med att gå runt på gator, fika, äta sallad och glass och titta in på nationalmuseet som var fullt med gamla krus och pelare och smycken från järn och bronsåldern - men vi fattade inte mycket - ingenstans fanns information på engelska. Och vår italienska är inte mycket att komma med, så vi fick titta på bilder och föremål och gissa lite. 

En hederlig mack

Men det här är mer jordnära. En Essomack! Det finns gott om dem på Sardinien, känns nostalgiskt att se den gamla skylten. Dieseln kostar över 15 kr litern, förresten. Obs! Klicka på bilden så får ni se vad mackskötaren har i sin vänsterhand...

Nåt annat som det finns gott om här är sopor. Det är väldigt skräpigt överallt och sopor ställs i bästa fall ut på gatan, i sämsta fall slängs de bara. Den ekologiska zonen i återvinningsstationen i marinan är ett skämt. Här har man mycket att lära av Spanien!!!

Lasse är snabbt framme med kameran

Jag avslutar dagens långa inlägg med en bild från häromdagen, när vi låg på svaj strax söder om sundet i Fornelli. Vi ankrade 200 m från land på 4 meter över sand med bra fäste. Låg där i två nätter utan att kunna gå iland, det blåste upp till 10 m/s och då vill man  inte gärna lämna båten. Men vi hade mycket att titta på, blåsten lockade windsurfarna att använda oss som rundningsmärke, och de färgglada seglen står fint mot det turkosblå vattnet. Efter de två dygnen här tog vi oss till Porto Torres, som är en ganska sliten stad, men spaghettin frutti di mare var utsökt och värd sitt pris, vilket man kanske inte kan säga om hamnavgiften. Där betalade vi dubbelt så mycket som här i Castelsardo.

Vi önskar alla en riktigt fin midsommar!

Länk till fotoalbum: Sardinien