Som vanligt toppfyller vi våra tankar (till Anita: tankar som vi har luft i) på morgonen och hoppar i direkt från båten. Som vanligt när man kommer ner en bit bedömer man strömmen. Ingen ström idag. Skönt. Och heller ingen fullmåne (vid fullmåne kan plötsliga och oregelbundna strömmar dyka upp). Bra.
Vi sticker iväg norrut (som är vackrast) och allt är jättebra. För bra. Med bara ett bentag kommer vi flera meter och efter ett tag behöver vi inte simma alls. Tyngdlösa svävar vi utefter korallrevet och njuter för fullt.
Medström alltså. Viktigt att avbryta tidigt och ha mycket luft kvar till återfärden. Efter 1/4 tank avbryter vi och börjar simma motströms. Ingen chans, strömmen ökar hela tiden. Vi simmar på men gör knappt någon distans men förbrukade massor med luft till ingen nytta. Snabbt beslut måste fattas: Skall vi gå djupare för att få mindre ström eller…? Gå upp till grundare djup betyder normalt mer ström. Eller skall vi satsa på att ta oss i land och gå tillbaka? Men nej att gå tillbaka är för mesigt.
I strömmen passerar vi en ankrad båt och tar oss upp till ytan på hans lina för att konferera. Väl ovanför vattenytan möter vi alla andra erfarna dykare på Bonaire som förstår exakt vad som är på gång. Snabbt kommer en jolle som erbjuder oss skjuts hem.
Och vi får alltså lära oss lite ytterligare om förhållanden under vattnet!
För att ni skall förstå hur häftigt allt det här är bifogar vi lite bilder om vad vi får uppleva där nere. (I ärlighetens namn skall vi säga att vi inte har tagit all foton själva utan slagit ihop fotografierna med dem vi dykt med)