Kvällen i Chipiona slutade med att vi skulle gå ut och äta på en fiskerestaurang i hamnen. Vi visste att köken på resturangerna öppnar sent i Spanien, ca kl 21, så vi grundande med lite skinka och ost tidigare under kvällen. När vi kom till restaurangen var den helt tom på gäster och kyparen sa att köket öppnar först kl 21:30. Det betydde att någon mat serverad före kl 22 var inte att förvänta sig. Vi slog oss ner i baren och tog ett glas vin. I en automat kunde man köpa små Pringle burkar med chips. Nu var middagen räddad. Det blev chips och vin medan solen gick ner bakom hamnen.
Nä.. vi är inte riktigt i fas med spanjorerna. Precis när vi somnat väktes jag av ett skriik. När jag vaknat till förstod jag att det var spansk skönsång från båten mittemot oss i hamnen. (Du kan lyssna på Youtube-länken nedan). Efter timmar av skönsång somnade jag utmattad vid 3-tiden då sången äntligen tystnade.
Nästa dag gav vi oss iväg från Chipiona till Cadiz. Idag blev det motorgång i dyning. När vi lagt till i Puerto America kom en man från grannbåten och erbjöd oss nyfångad fisk. Nu fick spanjorerna lite pluspoäng. Hamnen kändes annars öde utanför den stora industrihamnen. En liten bar i en barack var det ända som fanns i hamnen som drevs av båtklubben.
Cadiz är en av världens äldsta sjöstäder, anlagd på 1100-talet och är den äldsta i Europa som har varit bebodd oavbrutet. Staden ligger på en ö med en bro till fastlandet. Här har vi mycket att upptäcka i väntan på att de hårda vindarna i Gibraltarsund ska mojna.