2017 Karibien
söndag 16 april 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Anns sätt att säga tack för senast
An addition to Snapsvisor (Sing to the tune of the chorus of Jingle Bells) Pickled herring, sip of snaps Knees wobbling, noses blue Oh what fun it was to share Easter smorgasbord with you! Caviar eggs, meatballs, great Jansson’s tempting, too Oh what a way to spend a day Many thanks to you! Taters topped with salmon sauce Another “skol,” okay! Easter lunch on Unicorn We love the Swedish way!
 
Kommentera inlägget
2017 Karibien
söndag 16 april 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Hur gick det?

Hur avlöpte vår påsklunch? Jo, vi tycker det gick alldeles galant. Det blir ju alltid lite improviserat här i Karibien eftersom man inte bara kan åka in till ICA och köpa allt som står på listan. Vi startade med det kallskurna. Det bestod av min heminlagda sill. Sillen kommer från Sverige i konservburkar och jag kokar egen lag och gör egen kryddning. Detta kompletterades av ägghalvor med kaviar. Inte Kalles, utan Kosterfiskarns. Vi tycker att den är ett strå vassare. Också kaviaren kommer från Sverige.

Vi bjöd också på två sorters rökt lax. Det går fint att hitta här om än lite dyrt. Gravad lax finns inte att köpa. Inte heller färsk eller fryst för att grava själv går att uppbringa. Till laxen serverade vi vår hemmagjorda sås baserad på ett recept från ”Rutiga Kokboken”.

Till det ovan nämnda serverade vi också kokt potatis. Vad jag verkligen saknade, som vi brukar använda rikligt, var dill. Vi har sökt i alla affärer som finns i trakten men utan att kunnat finna någon dill. Senast vi kunde få tag på någon var uppe i Antigua. Men också där är den sällsynt i grönsaksdisken.

Som dryck intog vi fransk Lorraine-öl. Den är faktiskt mycket god. Snaps är en en annan historia. Till sillen dricker jag gärna en kryddad snaps så som Aalborg, Skåne eller Linie Akvavit. Det går naturligtvis inte att hitta här. Det får istället bli okryddad vodka. Vi köper is och lägger i vår isbox och där får flaskan ligga ett antal timmar. Det fungerade ganska bra som substitut.

Efter de kalla rätterna var avklarade blev det hemlagad Janssons Frestelse och köttbullar. Båda rätterna smakade mycket bra. Det var kanske inte det mest dignande påskbordet, men alla rätterna var mycket goda och både gäster och värdpar var mycket nöjda och mätta.

Som avslutning åt vi en god chokladkaka med grädde som Ann hade bakat. Till sist måste jag också nämna att vi naturligtvis invigde Ann och Steve i den ädla konsten att sjunga snapsvisor. Det var mycket uppskattat och för varje visa vi sjöng på svenska gjorde vi en översättning till engelska så gott det nu gick.

Kommentera inlägget
2017 Karibien
fredag 14 april 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Hur skall detta sluta ?
En av Anns böcker

Har vi tagit oss vatten över huvudet? Vi har bjudit in Ann och Steve från Receta (recept på spanska) till svensk påsklunch på påskafton. Det är ju normalt inga konstigheter. Men nu råkar det vara så att Ann har författat flera kokböcker. De handlar visserligen mest om om karibisk kokkonst, men i alla fall. Vi vet, efter flera besök ombord på Receta, att Ann lagar fantastiks mat.

Nu är det upp till bevis för vår del. Det kommer att bli mer än fullt jobb hela förmiddagen i morgon.

 

Kommentera inlägget
2017 Karibien
onsdag 12 april 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Brist på diesel, men god Ti-punch
Nu är det snart påsk, då går sista burken.

Jag har tidigare skrivit om vikten av att ha en bra jolle+motor när man är ute och seglar. Det har vi återigen fått bekräftat. Vi började få ont om diesel och planen var att vi skulle gå in och tanka vid sjömacken i Le Marin på Martinique. Men när vi låg i en vik strax söder om Fort de France började situationen bli akut. In till Le Marin hade vi 15 sjömil och 10 av dessa går rakt mot vinden. Trots den relativt korta distansen är detta en ökänd sträcka i Karibien. Sjön brukar vara otroligt upprörd och vinden bruka friska på rakt i näsan. Att segla innebär en hel dags kryssande.

Närmsta mack låg i ett samhälle 6 sjömil nordost om oss. Därför tog jag en 20 L dunk och drog iväg dit med jollen. Det tog 20-25 min. Fyllde dunken och körde sedan de 6 sjömilen tillbaka till Unicorn. Det var nog tur att jag gjorde detta för förhållande förnekade sig inte. 7-10 m/s rakt i näsan och mycket besvärlig sjö med korta branta vågor. När det var som värst gjorde i vi inte mer än 2 knop över grund eftersom vi som lök på laxen hade motström. Vi ankrade i St Anne och nu idag tar vi Unicorn in till Le Marin för tankning.

Vi kom hit för två dagar sedan och då gjorde vi en hike. När vi kom ner mot Salinas nere på södra spetsen på blev vi helt förbluffade. En hel stad av tält hade satts upp, säkert ett par hundra. Både sådana som man sover i och andra som mer var bara tak. De med bara tak hade förberetts med utrustning för matlagning och disk. Andra hade bardiskar. Till och med kylskåp fanns uppställda som kunde drivas av bensingeneratorer. Det var inte mycket folk där men några var på plats. Vi gick fram och frågade vad som var på gång. Det visade sig vara ett mycket populärt ställe att fira påsk på och det gällde att sätta upp sina tält och annat i tid för att muta in sitt område.

Vi fortsatte en bit till innan vi vände. Då vi passerade sällskapet vi talat med vinkade de in oss. De ville bjuda oss på en Ti-punch. För er som inte vet, är den gjord av ofärgad rom som tillverkas av lokalt odlade sockerrör. Den kan ibland vara oerhört rå i smaken. Vi har en flaska ombord som kommer från Marie-Galant och den håller 60 %. Jag kan lova att det är drag i den. Romen blandas med limeskal och råsocker och dricks sedan utan utspädning.

Nåväl kvart i elva på förmiddagen blev vi bjudna på Ti-punch av de trevliga människorna. Lite svårt med konversation var det eftersom min franska var ungefär lika dålig som deras engelska. Till Ti-punchen fick vi snittar med buljol (saltad torsk) och boudin-creole som är typiska blodkorvar för Karibien. Jag älskar boudins medan Anna-Kain inte är lika förtjust. Hon tycker de smakar pepparkaksdeg blandat med blod.

När vi blandar Ti-punch ombord på Unicorn brukar vi fuska. Vi späder med minst 50 %  vatten. Då smakar det faktiskt riktigt bra.

På väg längs västra Martinique hann vi också med ett stopp i Case Pilot där vi hälsade på vår vän Frank och låg vid hans kaj. Denna gång blev det inga hiker tillsammans med Frank för han hade mycket att stå i. Vi köpte en ny generator som skall ersätta den som inte fungerar så nu skall jag montera in den. Den trasiga kan jag sedan reparera i lugn och ro när vi hittar en elverkstad som kan klara av det.

Kommentera inlägget
2017 Karibien
lördag 8 april 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Sorgliga händelser
Från hike på Dominica

På kort tid har två kära cruisingkompisar gått bort. Först Bethany som omkom bara 19 år gammal. Vi lärde känna henne och familjen nere i Trinidad för 5 år sedan. Beth var en av de yngsta medlemmarna i OCC, där vi också är med. Beth hade sedan ett år tillbaka ett jobb som deckhand på en klassisk 160 fot skonare. När de låg på Jamaica var Beth uppe i toppen på masten för underhållsjobb. Där hände det som inte får hända, ”the lines became undone”. Beth störtade ner mot båtens däck och omkom omedelbart.

Den andra vännen som inte längre finns med oss är Anders. Anders och Cathrine höll som bäst på att bygga sig ett fantastiskt hus på Les Saintes. Anders drabbades av en elakartad sjukdom som till slut tog hans liv. Så sent som för bara två veckor sedan var vi där och tittade på det nästan färdiga huset. Nu fick Anders aldrig uppleva några dagar i sitt nya hus. Anders var också en av dem som utvecklade den plattform på vilken denna blogg skrivs.

Dessutom har vi naturligtvis läst och hört om den tragiska bussolyckan med elever från från vår hemtrakt. Sedan har vi med bestörtning tagit del av vad som hänt i Stockholm.

Många trista händelser på kort tid.

Nu har vi bokat biljetter till Sverige. Anna-Karin och Morris flyger från Martiniqe i slutet av april och jag några veckor senare. Jag kommer att ensam segla ner till Trinidad och lägga upp Unicorn där under orkansäsongen. Som vanligt blir det på Peakes.

Idag hissade jag upp Anna-Karin i masten för att ta ner storfallet som gett sig av på egen hand. Ni kan alla vara säkra på att vi hade dubblerat all säkerhet.

2017 Karibien
söndag 2 april 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
En stentuff hike

Idag har vi gjort en en av de tuffaste hikerna på år och dag i Karibien. Den ser inte mycket ut på kartan och den är inte exceptionellt lång, 12 km. Men vilka branter vi klättrat upp och nedför. Det börjar lugnt och skönt med platt mark i ca. 2 km innan det börjar stiga. Det går ganska måttligt uppför och denna stig har vi gått förut. Det var ett par år sedan och vi hade med oss ett gäng som jag hade tveksamheter om deras fysiska förmåga. Jag kan efter dagens hike tacka min lyckliga stjärna att, jag som ledde hiken, bestämde att vi skulle vända.

Idag vände vi inte. Med oss hade vi Ed och Cheryl från Slowdown och Mark och Kathy från Nancy Lu. Vi visste att Slowdown skulle inte ha några problem, men var lite mer osäkra på Nancy Lu. Hade vi vetat vad som väntade oss skulle vi kanske också tvivlat på vår egen förmåga.

Från punkten där vi vände gick stigen rakt upp i himlen en bit. Sedan vände den brant nedåt under en halvtimma. Då kändes det ganska bra. Sedan insåg vi att vi måste bestiga ett berg till för att komma ned på andra sidan. Nu gick stigen så brant uppåt att det var osannolikt. På flera ställen fanns det rep utplacerade. Utan dem hade vi aldrig kommit upp. Problemet är bara att veta av vilken kvalitet dessa rep håller som dit liv hänger på..

Nåväl, upp kom vi. Sedan följe ganska lugn och platt vandring i 1-2 km. Då kom vi fram till en utsiktspunkt. Vi insåg då att vi fortfarande var ganska högt upp. För att komma hem måste vi ner. Vi gick längs en smal kam med stup på 100-tals meter på varje sida. Stigen gick så brant nedåt att gå var inte att tänka på. Man fick ta varje förflyttning med stor försiktighet för att inte tappa fästet. Det hade kunnat bli ödesdigert. Jag har som har lite svårt med stup som dessa fick verkligen skärpa till mig.

Efter att ha, på ganska kort distans, gjort 900 höjdmeter kändes det oerhört skönt att vara nere. En öl och en hamburgare har aldrig smakat bättre.

Bilder från hiken kommer imorgon.

Kommentera inlägget
2017 Karibien
torsdag 30 mars 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Dominica igen efter två år
Jag simmar mot strömmen

Nu är vi i Portsmouth , Dominica. Det är ett av våra absoluta favoritställen i Karibien. På stranden vajar palmerna och små enkla barer och restauranger trängs. Men vi ägnar mesta tiden åt hiking och inte så mycket åt barerna. Sedan vi kom i måndags eftermiddag har vi hunnit med två stycken. Vi började med att göra den väldigt fina hiken längs norra kusten. Den kallas också för segment 13 på Witikubuli-hiking-trail. Hiken bjuder på vidunderliga utsikter upp mot Les Saintes och Marie Galant.

Stigen går in och ut ur dalarna och upp och ned för sluttningarna. För det mesta går man faktisk i skugga som ges av den otroligt frodiga vegetationen. Vi var sex personer som gick, och denna gång hade vi fått med oss ett ganska fit gäng. På 2 tim och 45 min klarade vi av de 11 kilometerna som är längden på trailen. Så fort har vi nog aldrig gått denna sträcka förut. Guideboken säger att det skall ta 4-5 timmar.

Tyvärr blir det inga bilder från denna hike eftersom vi slarvat och inte fått med oss någon kamera.

Idag har vi gjort en annan favorit och det är Chaudier pools. Den är betydligt kortare och inte lika tuff. Men den bjuder på sköna dopp i poolerna. Tyvärr är det uppför hela vägen tillbaka till busshållplatsen. Man hinner därför bli rejält svettig innan man kan äntra lokalbussen tillbaka till Portsmouth. Också denna gång var vi sex personer som var med. Dock en annan sammansättning än på den första hiken. Nu funderar vi som bäst på vilken hike vi skall göra härnäst.

Men allt är inte bara positivt här. Jag har tidigare nämnt problemen med försäkring för Unicorn. Vi har nu dessutom fått problem med laddningen igen. Denna gång kan jag nog inte skylla på någon annan än mig själv. Vid montering av Sterling-regulatorn på den nya generator, lyckades jag få en kabel i kläm. Detta har orsakat partiell kortslutning och troligen skadat diodbryggan. Det laddar fortfarande men inte alls som det borde.

Som avslutning kan jag nämna att seglingen hit var ganska kass. Konstig krabb sjö och vinden för mycket i näsan. Men 20 sjömil går det ju att stå ut.

Chaudier

 

 

Kommentera inlägget
2017 Karibien
lördag 25 mars 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Redo att tjänstgöra

Våra hikingskor och hikingsandaler står uppradade för att göra sitt jobb. Det vill säga sitta på våra fötter för att ta oss ut på äventyr. Sedan vi kom till Les Saintes har vi två gånger gjort den ganska tuffa hiken upp till Le Chameau, den högsta toppen på ön. Vi har även hunnit med några lite enklare och kortare hikes här på ön.

Häromveckan fick vi ryktesvägen veta att vårt försäkringsbolag Alandia inte tänker fortsätta att försäkra båtar utanför Europa. Jag mailade dem för att få klarhet. Det visade sig inte vara så enkelt. Jag fick skicka många mail med påstötning för att försöka få klarhet i frågan. Nu har vi fått svaret Alandia säger upp vår försäkring när den går ut i juni. Så här står vi nu utan försäkring om några månader.

Vi vill varna alla som eventuellt har Alandia som försäkringsbolag och seglar utanför Europa att försäkringen kommer inte att förnyas när den förfaller. En sak är säker, vi kommer aldrig mer att använda Alandia.

Att hitta nytt försäkringsbolag är inte alldeles enkelt. Det kommer också att påverka var vi kan lägga upp Unicorn för orkansäsongen och besöka Sverige. Ännu vet vi inte hur det kommer sluta.

2017 Karibien
söndag 19 mars 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Efter avslutad hike

Efter avslutad hike nedför Deshaies River lagade vi delikat middag hemma på Unicorn. Det blev helgrillad fläskfilé och som tillbehör hade vi sallad och chèvre chaud. På svenska blir det gratinerad getost. Vi steker först baguettebitar i olivolja i en panna. Sedan gnider vi in de rostade brödbitarna med vitlök. Därefter hamnar en skiva franska getost på toppen och locket läggs på pannan. Så får det stå till osten börjar smälta. Då tar vi ut bitarna och serverar. På toppen strör vi timjan och ringlar på lite honung.

En fantastiskt god måltid. Men vi äter nästan alltid gott ombord. Hellre en krona extra på bra råvaror som vi själva tillagar än att betala dyrt på restaurang och bli besviken.

BAkfull

På väg hem stannade vi till i den lokala vinaffären för att köpa en box rosèvin. Då hittade vi det här franska ölet. Vi har inte testat det, det verkar farligt.

2017 Karibien
lördag 18 mars 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Deshaies River

Igår hikade vi ner för Deshais River. Vi var ett gäng på 8 personer som deltog. Först gick vi på vägen i ca. 1 timme för att komma upp till startpunkten. Vi hikar alltså bara nedför strömmen. Det räcker mer än nog att göra det ena hållet. Väl framme började vi så sakteliga ta oss ner längs längs flodfåran. Efter 25 m backade halva gänget ur och ville inte fortsätta. Det tyckte att det var alltför äventyrligt och beslöt sig för att istället ta vägen tillbaka. Alltså samma väg vi kommit upp.

Men Anna-Karin, Nick, Bob och jag fortsatte. Anna-Karin och jag har gjort denna hike flera gånger förut, men vi måste erkänna att detta var nog den tuffast gången. Det var mer vatten än vanligt i floden. Inte för att det spelar så stor roll, blöt blir man ändå. Men det myckna vattnet gjorde luften väldigt fuktig. Det in sin tur gjorde stenarna mycket hala. Vi fick ta det lugnt och försiktigt. Det gäller att använda händerna så mycket så möjligt för att stödja och balansera. Det känns därför rejält i överkroppens muskler så här dagen efter. Benen är inga problem, de är ganska vältränade efter allt hikande i Virgin Islands och Antigua.

Carol, Barbara and Tom. All turned back.

 

 

 

 

 

 

Dip in the pool

Nick