2017 Karibien
måndag 16 januari 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
In heaven

Sedan flera år har vi hör talas om en restaurang en bit upp i bergen på Virgin Gorda, Hog Heaven. Vi har inte tidigare besökt den, men igår bestämde vi oss att testa den för en lunch. Tillsammans med vår vänner Esther och Alister tog vi den lilla färjan till Gun Creek och därifrån upp till Hog Heaven. När vi kom fram blev direkt välkomnade av ägaren Blondie. Hog Heaven har ett fantastiskt läge med otrolig utsikt över Gorda Sound. Långt bort kunde vi skymta Unicorn när vi tittade i vår medhavda kikare.

Gorda Sound

Restaurangens specialiteter är, som man kan förstå av namnet, fläskkött. Allra mest känd är den för sina grillade revbensspjäll. Det bestämde vi oss för att testa. Dumt nog drabbades vi av lite hybris och beställde varsin portion. Det skulle vi inte gjort. Man fick ett berg av revben på tallriken framför sig tillsammans med två tillbehör. Jag tog plantain och potatissallad. Anna-Karin tog plantain med coleslaw.

Anna-Karin och Blondie

Vi åt och vi åt och vi åt. Till slut hade vi fått i oss nästan allt. Gissa vad som hände då? Jo, Blondie kommer till vårt bord med ytterligare ett fat med revben. Nu började det bli pinsamt för ingen orkade äta en bit till. Men det hade varit ytterst oartigt att tacka nej. Som tur var hade Esther lösningen på problemet. Ur sin handväska plockade hon fram ett par plastpåsar som vi i ett obevakat ögonblick snabbt stoppade ner de extra reven i. Nu blir det revbensspjäll även idag.

Till bords

Hur var då maten? Den var jättegod, men jag tycker att jag själv kan laga väl så goda revbensspjäll. Tyvärr har vi inte kunnat använda vår grill ombord denna säsong. Den del som kallas värmedistributionsplatta har rostat sönder. En ny är beställd från USA och ligger och väntar på oss på St John, USVI. Vi kommer segla dit i mitten av denna vecka. På torsdag får vi besök av Anna och Bengt från Sverige och de ansluter i Cruz Bay, St John.

Kommentera inlägget
2017 Karibien
lördag 14 januari 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
I Gorda Sound
Detta är fjärilslarver som äter bladen på trädet. Det var fullt av dem när vi gick förbi. Två dagar senare fanns det inte ett enda blad kvar på trädet.

Vi ligger kvar ankrade i Gorda Sound i BVI. Det blåser stadiga 15-18 m/s och utanför ankarplatsen går sjön hög, 3-4 m. Inget väder man vill ge sig ut i. Tyvärr är utbudet på hikes vi kan göra ganska begränsat här. Det finns i stort sett bara en som vi klarar av på 45 min. Tidigare fanns det fler stigar att gå som gick över marker som ägdes av ett hotell. Förra året gick hotellet i konkurs och den nye privata ägaren har förbjudit oss hiking-entusiaster att beträda hans mark.

Som tur är kan vi få lite inte internet från Saba Rock. Ett litet exklusivt resort som har en öppen signal. Det fungerar inte alltid, men är man uppe vi sex på morgonen brukar det gå ganska bra. Nu är det inga problem att vakna i denna arla morgonstund. Morris kräver sin frukost och det är omöjligt att ligga kvar i sängen utan att han får den. Sedan är det ingen idé att gå och lägga sig igen. Klockan sex är det fortfarande helt mörkt ute, men ljuset kommer ganska snabbt. Anna-Karin brukar ligga kvar och dra sig en stund till vilket jag tycker är bra. Då har jag bättre kapacitet på internet.

Strax bakom oss ligger Cranstackie, en katamaran från Kanada. Ombord finns Esther och Alister som liksom vi är medlemmar i OCC. Vi brukar umgås lite med dem varje dag. Vi gör hiken tillsammans och ibland äter vi middag hos varandra. Igår kväll gästade de Unicorn och Anna-Karin hade lagat kyckling i kokosmjölk med äggnudlar.

Inte förrän mitten på nästa vecka verkar vädret lugna sig. Det är till och med riktigt kyligt på nätterna och vi kan inte sova utan att ha åtminstone ett lakan över oss.

Kommentera inlägget
2017 Karibien
tisdag 10 januari 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Conch

Den tredje januari steg vi upp klockan tre på morgonen för att segla från Anguilla till Gorda Sound i BVI. Dagen innan tog vi en promenad på stranden i samband med att vi checkade ut. Just då kom en liten lokal fiskebåt fullastad med conch, havssniglar, in. Det var ett rejält lass. Jag frågade vad de skulle kosta om vi ville köpa några. 10 dollar / pund var svaret. EC eller US frågade jag då. De svarade US och det tyckte vi var för dyrt. Möjligen kunde vi betala den summan i EC-dollar.

Conchen var urtagen från sina skal men inte rensade och flådda. Killarna såg skeptiskt på oss och undrade om vi verkligen hade en aning om hur det skulle gå till. Vi visade handgripligen att vi visst kunde rensa conch. Killarna blev så imponerade av att se ”turister” som behärskade den ädla konsten att rensa conch att priset sjönk till 0. Tur var det för vi hade inga pengar med oss. Vi fick en påse med 7 st conch med oss hem. Sedan blev det slakt för sniglarna levde alla fortfarande.

Tyvärr hann vi inte tillreda dem för det var sent på eftermiddagen och vi skulle som sagt var segla tidigt nästa morgon. Därför hamnade conchen på det kallaste stället i kylen just under kylplattan.

Vi hade e ganska fin segling på 80 sjömil upp till BVI och kom fram vid fem på eftermiddagen. Vi seglade hela dagen med endast utspirad genua. Storen använde vi inte. Det rullade ganska bra och både Anna-Karin och Morris fick en liten slänga av sjösjuka.

Av all den fina conchen gjorde vi en sallad och en stuvning. I salladen äter vi conchen rå och finhackad marinerad i lime. Hackad lök, lite chiliflakes, paprika, salt och peppar har vi också i. Stuvning gör vi med kokosmjölk och mycket curry. Båda anrättningarna blev utsökt goda.

Nu ligger vi och väntar på lite dåligt väder som är i antågande. Det skall blåsa friskt och gå nordligt svall på 3-4 m. Inget kul seglingsväder. Men här i Gorda Sound har vi perfekt skydd.

2017 Karibien
torsdag 5 januari 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Kompassen trasig igen

Vi har en ganska tjusig pedistalkompass av märke C Plath. Det är bara ett problem med den. Membranen som gör att kompassvätskan kan ändra volym med temperaturväxlingar håller inte. Det är inte så att de omedelbart spricker, men ca. fem år verkar vara livslängden på dem. Denna gång var det faktiskt inte någon spricka utan gummimaterialet hade börjat lösa upp sig. Vet inte om vi haft fel olja i, men det var speciell kompassvätska som vi köpt på Westmarine i USA.

Nu har det hänt för fjärde gången under de snart 20 år vi ägt Unicorn. Att byta membran är inte speciellt svårt bara man har ett. Det har vi just nu inte i reservdelsförrådet ombord. Jag har just mailat företaget i Sverige där vi brukar köpa dem för att se om det finns något i lager.

Det svåra med membranbyte är istället att fylla på ny vätska. Vätskan brukar vara någon sorts glycerin/olja. Det går fint att fylla på men det är eländigt svårt att få ut all luft. Hur man än försöker blir det alltid en liten förarglig luftbubbla på toppen när man vänder på kompassen. Det brukar ta mig många timmar innan det är fixat. Men som sagt, först måste vi ha ett nytt membran + lite ny olja.

Kompassen är inte helt nödvändig för navigationen, men det bör ju ändå finnas en fungerande ombord utifall att.

Tom pedistal

Kommentera inlägget
2017 Karibien
onsdag 4 januari 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Hiking på ön

Vi har gjort ett par hiker här i Anguilla. Det har inte varit de mest spektakulära vi gjort, lång därifrån. Inga vattenfall, ingen regnskog inga varma källor m.m. Men det är ändå skönt att komma av båten och sträcka på benen. Igår vandrade vi längs norra kusten där det förvisso fanns flera platser med fin utsikt. Efter ett tag tog vi av in mot mitten på ön för att besöka ”The Valley”, huvudorten på ön. Vi fick se både öns fängelse och del affärer. Annars var det inte så mycket att se där. Vi passade på att köpa lite bröd och fryst kyckling i en av affärerna.

Om några dagar fortsätter vi mot Virgin Islands. Den 18/1 får vi där besök ifrån Sverige.

Kommentera inlägget
2017 Karibien
måndag 2 januari 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Anguilla

Lugnt nyårsfirande? Där fick vi tji. Jo det var ganska lugnt ombord på Unicorn, men inte iland. Vi visste att det skulle bli lokal livemusik. Men inte av den omfattning som det var. Vi var inte iland för bandet började inte spela förrän efter elva och vi var trötta redan innan det startat.

Normalt förknippar vi musiken i Västindien med lite soca och behagliga sköna rytmer. Detta var något vi aldrig tidigare lyssnat till. Den vildaste och konstigaste musik vi någonsin hört. Vi inser naturligtvis att detta inte var ett arrangemang för besökare och turister utan en ren och skär angelägenhet för de som bor här på ön. Men i alla fall. Kompakta hårda ganska entoniga ljudmattor tillsammans med en sångare som sjöng med sådan frenesi så det gick inte förstå.

Allt med en ljudvolym nära att spräcka trumhinnorna. Vi låg ankrade ganska långt ut men det gick inte att undvika att lyssna. Behöver jag tillägga att musiken inte slutade förrän 04.30 på morgonen. Men vi klagar inte har man gett sig i kast med att besöka ställen som Road Bay på Anguilla så får man leken tåla.

Det lite lustiga i sammanhanget är att på nyårsdagen kom det in ett mindre cruiseship. De skulle ha karibisk afton på samma ställe som firandet dagen före. Då spelades just den musik som de flesta av oss förknippar med detta område. Det pågick från klockan sju till elva. Sedan blev alla pensionärer skjutsade hem till sitt fartyg och de lättade ankar. I morse vaknade de upp på någon annan ö i Karibien.

Idag har vi gjort en hike på två timmar på morgonen och efter det flyttat Unicorn till en annan plats. Av två anledningar. Vi ville ha lite bättre skydd för inbäringen, det rullade ganska mycket där vi låg. Andra anledningen är att vi ankrat närmare en bar som har wifi. Vi hoppas få lite bättre internet, även om det just nu inte verkar så lovande.

Kommentera inlägget
2017 Karibien
måndag 2 januari 2017 - Skrivet av Håkan Börjesson
Gott Nytt År

Det här inlägget skulle kommit före nyår, men internet har inte spelat med. Det har varit stora bekymmer. Men nu lägger jag ut det i alla fall. Bättre sent än aldrig.

Nu har vi gjort en kort förflyttning från St Martin till Anguilla. Det är en ö som vi aldrig tidigare besökt. Det skall bli intressant att utforska ön lite närmare. Vi kommer att bli kvar åtminstone 4-5 dagar för det skall bli dåligt väder. Vi har just haft två lugna fina dagar men nu har det mulnat på igen och är helt grått. Till ikväll väntas vinden nå kulingstyrka. Men jag har dykt på vårt ankare och sett att vi inte behöver oroa oss för vårt fäste. Om vi oroar är det istället för att de båtar som ligger framför oss som inte har lika bra fäste.
När vi kom igår var viken full med charterbåtar och de lämnar ibland en del övrigt att önska när det gäller ankringsteknik. Nu på morgonen seglade nästan alla charterbåtar iväg och det är ganska tomt. Vi vet inte om det väller in en ny dos fram mot eftermiddagen.

Det blir nog ett lugnt nyårsfirande och vi får se om vi orkar hålla oss vakna till tolvslaget. Vi har inga kompisbåtar i viken så det blir bara Anna-Karin, Morris och jag. Jag föreslog att vi firar nytt år när det inträffar i Sverige. Då slipper vi hålla oss vakna halva natten.

Internet är ganska hackigt och det går nog inte att få med någon bild. Men vi vill i alla fall passa på att önska alla följare av bloggen ett riktigt Gott Nytt År.

Kommentera inlägget
2016 Karibien
torsdag 29 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
Dags att lämna St Martin

Nu har vi bestämt oss för att lämna St Martin för denna gång. I eftermiddag går vi ut från lagunen och ankrar utanför. Vi är inbjudna på middag hos Esther och Alastair ombord på deras båt Cranstackie. De ligger redan ankrade utanför lagunen.

Vi har inte känt dem mer än en vecka och vi träffades på en OCC-träff här i St Martin. Vi är medlemmar i två svenska långseglarföreningar, OSK och JRSK. De senaste åren tycker vi dock att medlemskapet i OCC är det som givit oss mest. De svenska klubbarna fokuserar ganska mycket på de seglare som är på väg att ge sig ut. Med OCC är det tvärtom. Deras fokus ligger mer på sociala aktiviteter för de som redan är ute och seglar.

Vi kan inte heller nog prisa all den service och det stöd vi fick av OCC-medlemmar då vi seglat i USA. Allt ifrån att ligga gratis vid bryggor till att låna bilar.
Igår hjälpte jag OCC-båten Badgers Sett med lite datajobb. Som tack för hjälpen blev vi bjudna på lunch på en fantastisk skaldjursrestaurang på stranden.

Tyvärr är det så att det Skandinaviska Karibiennätet på SSB 8182 för en numer tynande tillvaro. Det är bara tre båtar som deltar i år, väldigt synd att att inte fler vill vara med. Det måste vara bottenrekord. Jag kommer ihåg när nätet tog en halvtimme eller mer.
Desto livligare är det på OCC-nätet på 6227 varje morgon. Vi kör naturligtvis också Coconut Telegraph varje morgon 8170 kHz. Varje torsdag är jag sedan tre år tillbaka ”netcontroller”.

Vår plan är att i morgon segla upp till Anguilla och ankra. Vi har aldrig varit där förut och det skulle vara kul att komma dit. Vi vet dock inte om viken har tillräckligt skydd för nästa blåsväder. Har den inte det lämnar vi 04.00 på nyårsafton och seglar till BVI.

Kommentera inlägget
2016 Karibien
tisdag 27 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
Fortfarande St Martin
Julbord 2016

Vi ligger kvar i Nettle Bay , St Martin. Det fortsätter att blåsa s.k. julvindar med oförminskad styrka. På nätterna kommer det många squalls med regn och verkligt hårda vindbyar. Precis som Urd i Västsverige, enda skillnaden är temperaturen går aldrig under 26 C.

Vinden är så hård att Anna-Karin inte vågar låta Morris springa lös ombord på nätterna. Han får finna sig i att bli inlåst under däck. Jag är däremot inte det minsta orolig för ankarfästet. Vårt Rocna sitter så djupt nere i botten att det helt försvunnit och inte går att se. Problemet är i stället att få upp det när den dagen kommer.

Till helgen skall vindarna gå ner. Det blir ett kort väderfönster på bara två dagar innan vinden är tillbaka med full styrka igen. Det kommer att bli ett stort exodus av båtar som lämnar då. Enda problemet är att sjön kommer inte att ha lagt sig ännu. Det kommer att bli skumpigt och rulligt åt vilket håll man än ska. Vi har tre alternativ. Det första är att segla till Anguilla bara 15 sjömil bort och där vänta på nästa fönster. Det andra är att segla till Bitter End i BVI. Det klara vi på en dag om vi startar vid tretiden på morgonen. Det sista alternativet är segling direkt till USVI. Det klara vi inte med dagsegling utan det måste bli över natten.

Det vore roligt att besöka Anguilla eftersom vi aldrig varit där. Men vi är lite osäkra på skyddet för vågor när det tutar i. Vinden är inget problem.

Julafton tillbringade vi tillsammans med Brittis och Hjalle. Dessutom hade de besök av barn, Kim och Anna med deras två flickor Molly och Lilly.

Som vanligt hade vi fått till ett imponerande Julbord. Där fanns allt ifrån Hjalles gravade lax, min egeninlagda sill, skinka, rödkål, Jansson, köttbullar m.m. inget saknades.Hjalle och jag fick också smaka god snaps till sillen. De övriga fördrog andra drycker.

På Annandagen, som här kallas Boxingday, hade vi en potluck med andra seglarvänner. Vi träffades på en liten ö som ligger mitt i lagunen och dukade upp vår medhavda mat. Det var som vanligt trevligt. Vad Boxingday egentligen står för är lite oklart. Det har absolut inget med sporten boxning att göra. Det verkar vara en kvarleva från England då överklassen höll sig med tjänstefolk.

Det ligger också 10-12 OCC båtar här i St Martin och vi har har umgåtts en del med dem. Jag skall berätta mer om OCC, där vi är medlemmar, men det får bli ett separat inlägg.

Länkar
Övrigt Boxingday
Kommentera inlägget
2016 Karibien
tisdag 20 december 2016 - Skrivet av Håkan Börjesson
Kvar i St Martin
Nya försök med luvan. Går inte så bra!

Vi ligger fast i St Martin. Vädret är minst sagt ostadigt. I natt hade vi ett otroligt spektakulärt åskväder vid tvåtiden. Åska, blixtar och vindbyar med stormstyrka. Men vårt Rocna-ankare håller Unicorn säkert på plats. Normalt får Morris springa ute lös som han vill på nätterna, men Anna-Karin har nu gett honom utegångsförbud på grund av vädret.

Igår kväll var vi nere på Yacht-klubben för en informell OCC-träff (Ocean Cruising Club). Det ligger 10-12 OCC-båtar i lagunen, och det var trevligt att träffa alla. Det flesta var för oss nya bekantskaper. Som tur är slapp vi köra jolle i den friska vinden. Vår vän Hjalmar, som också är medlem, ställde upp med biltransport. Vi ligger ju ankrade utanför Britt-Maries och Hjalmars lägenhet.

Idag har har tjejerna åkt in till Philipsburg för att gå i affärer. Jag är glad över att slippa följa med. Då kan jag istället ägna mig åt mina projekt ombord. Det finns alltid att göra.

Tyvärr visar prognoserna ganska blåsigt och regnigt väder framöver så vi lär inte komma härifrån i brådrasket. Men till mitten av januari måste vi vara uppe i Virgin Islands då vi får besök från Sverige.

Men det är inte läge att klaga för mycket. Till lunch har jag just ätit färsk baguette med aladåb gjord på oxtunga. En iskall Carib slank också ned. Det finns gott om god mat och dryck i St Martin.

Internet är ett problem i St Marin just nu. Hela ön försörjs med internet via en kabel som kommer från Puerto Rico. Utan att veta helt säkert vad som pågår så säger informationen att denna kabel har fått en skada. Man har lyckats koppla sig förbi, men kapaciteten är dålig. Vi märker av det genom att vi i tre dagar inte hade något nät alls. Nu är det tillbaka, men det hackar och krånglar hela tiden. Det blir väl heller inte bättre av att ön håller på att fyllas upp med turister inför den stundande Julen.