2014 Karibien
onsdag 29 oktober 2014 - Skrivet av Håkan Börjesson
Vikten av att veta vad som finns i flaskorna 2.
Kan någon gissa vad detta är, mastbrott?

Vikten av att veta vad som finns i olika flaskor ombord har jag skrivit om förut. Någon kanske kommer ihåg hur bra det gick när jag försökte köra en fotogenlampa på destillerat vatten.

Nu har det hänt igen. Men man kan egentligen inta klaga på märkningen. Vi tar det från början. Det har varit otroligt varmt de senaste dygnen och därför brukar jag vakna på natten och känna mig törstig. Jag brukar då gå upp och dricka ett eller två glas vatten. Helst vatten som vi haft stående i kylboxen. Det kyler hela kroppen att dricka iskallt vatten.

Att jag blev törstig hände också den senaste natten. Jag tror det var vid tvåtiden. Som vanligt stod jag upp och öppnade locket till kylen. Allra närmast står en flaska iskall Coca Cola. Jag blir direkt sugen och bestämmer mig för Cola istället för vatten. När jag öppnar flaskan hörs inte det där pysljudet som man vanligtvis hör. Jag visste att Anna-Karin hållt på med en Cola-flaska föregående dag, och tänkte att den är väl bara lite avslagen.

Girigt sätter jag flaskan till munnen och börjar ta djupa klunkar. Först fattar jag inte riktigt, fortfarande sömndrucken som jag är, men snart står det klart att det här är inte Cola. Anna-Karin har nu också vaknat ock kommit ut från aktern. Hon blir alldeles förskräckt när hon ser mig.

- Vad tusan gör du, står du och halsar rödvin mitt i natten?

Nu först fattar jag, Anna-Karin brukar tycka om att kyla rödvinet i värmen. Denna gång har hon hällt det på en tom Cola-flaska. Jag spottar och fräser en stund, sedan dricker jag två stora glas vatten.

Så kan det gå.

Kommentera inlägget
2014 Karibien
tisdag 28 oktober 2014 - Skrivet av Håkan Börjesson
Vad är en Hash?

För er som undrar vad en Hash egentligen är. Här kommer en video som spelats in och redigerats av en vän till oss, Bruno.

Kommentera inlägget
2014 Karibien
måndag 27 oktober 2014 - Skrivet av Håkan Börjesson
Rogers Beachbar
Roger dricker rom medan jag tar en Carib.

Igår eftermiddag tog vi jollen över till Hog Island och tog en öl resp. drink på Rogers Beachbar. Jag vet inte hur länge Roger haft sin bar, men den fanns när vi kom till Hog Island första gången för fem år sedan.

Baren

Allt är mycket spartanskt och det finns ingen el. För att åstadkomma kylda drycker har Roger med sig en stor låda is när han kommer i sin båt. Rogers fru Mary brukar ibland servera mat, men det vet man aldrig på förhand. Igår kunde man köpa kyckling som hon lagat, men vi stod över. Vi hade redan ätit kyckling till lunch. Annars brukar hennes hemlagade mat vara mycket välsmakande.

Det finns inte mycket att välja på vad det gäller drycker. Två sorters öl, Carib resp. Stag, eller Rom och Cola. Tar man en romdrink för man hålla i sig, Roger snålar inte med romen.
Priset är detsamma antingen man dricker öl eller rom, 13 SEK. Alltså högst humana priser.

Det var kul att komma tillbaka och prata lite med Roger. Det är läge sedan vi var där senast. Måste ha varit ungefär två år sedan.

Roger har inget tillstånd för sin verksamhet, inte heller äger han marken där baren står. Men det verkar inte vara så viktigt här. Så länge han inte blir bortkörd fortsätter han.

Scenen håller på att försvinna ut i vattnetScenen håller på att försvinna ut i vatnet.

2014 Karibien
söndag 26 oktober 2014 - Skrivet av Håkan Börjesson
Chickungunya
Jubileumströjan

Igår var vi ute på Hash igen. Det var Hash nr. 850 här på Grenada. Därför var det lite extra festligt. Mycket folk hade kommit för att delta. Vid målgången hade man ett liveband som spelade från en scen. Det var ingen mindre än Barracuda som stod för underhållningen. Honom har vi hört flera gånger förut och han sjunger med en stämma som liknar Andrea Bocelli.

När vi gav oss iväg hade vi preparat oss med myggmedel upp till tänderna. Anna-Karin hade till och med långa byxor och långärmad tröja för att undvika bett. Anledningen till detta är att det just nu är risk att drabbas av Chickungunya. Det är ett virus som sprids med myggor som biter. Vi har flera goda vänner som redan drabbats. Sjukdomen har mycket sällan dödlig utgång. Risken finns i princip endast om man redan är försvagad eller lider av andra sjukdomar. Men Chickungunya kan vara nog så plågsamt ändå.

Det börjar med ledvärk och hög feber. Flera av våra vänner vittnat om att de haft så ont att det varit svårt att ta sig ur sängen. Febern brukar sedan ge med sig efter 3-5 dagar. Annat kan det vara med ledvärken som hänga i många veckor efter att övriga symtom försvunnit.
I Trinidad träffade vi Dan från Kanada som fortfarande efter 6 veckor hade rejält ont. På Hashen träffade vi svenska Julia och Stefan som båda varit drabbade men fortfarande kände av lederna då och då.

Därför var myggmedelsdoften tät strax före start av hashen. Det sprayades till höger och vänster. Alla ville göra allt det kunde för att slippa bli smittade.

Har man fått sjukdomen en gång utvecklar kroppen ett skydd och det är mycket ovanligt att få den en andra gång. Det finns ingen medicin som botar, man kan endast lindra med smärtstillande medel.
Lokalbefolkningen här nere säger att man skall krossa blad från papaya och blötlägga. Sedan skall man dricka detta. Det lär smaka oerhört bittert.

Kommentera inlägget
2014 Karibien
torsdag 23 oktober 2014 - Skrivet av Håkan Börjesson
Busväder
Morris på en av sina favoritplatser

Det var tur att vi hann upp til Grenada i det lugna vädret. Nu har det slagit om till riktigt busväder här. Det har regnat kraftigt hela natten och på morgonen har det även börjat blåsa hårt.

Det sliter och drar i ankarkättingen men det verkas som om vi sitter fast. För en stund sedan fick vi trotsa regnet och gå ut och sänka ner jollen i vattnet. Den blir så stort vindfång uppe i luften att den slår över och ställer sig på högkant. Den han göra det två gånger innan vi hade allt under kontroll.

Vi fick också ta ner förlängningarna till biminin. De riskerade att blåsa sönder i vinden.

Det ser ut som det dåliga vädret kommer att hålla i sig ett tag. Vi flyttar inte på oss så länge det håller på.

Kommentera inlägget
2014 Karibien
onsdag 22 oktober 2014 - Skrivet av Håkan Börjesson
Nästan katastrof

När vi höll på med poleringen av Unicorn sa det poff, och min kära polermaskin stannade. Den har vi haft mycket glädje av under alla de år vi haft den. Utan den är det svårt att få upp glansen på skrovet.
När den stannade hade jag inte ens kommit halvvägs med jobbet. Vad göra? Jo jag öppnade för att se om något kunde göras. Det tog inte lång tid att konstatera att den ena fjädern som trycker kolet mot rotorn hade hoppat på sned. Inte så konstigt att maskinen stannade. Det var bara lyfta tillbaka fjädern på plats och sedan fungerade allt igen.

Hur kunde då fjädern hoppa ur läge? Troligtvis berodde det på polertrissan gått delvis sönder. Det orsakade kraftiga vibrationer när jag körde maskinen på grund av obalansen. Innan jag återupptog jobbet fick det bli en tur till järnhandeln för att köpa en ny trissa.

 

 

Kommentera inlägget
2014 Karibien
måndag 20 oktober 2014 - Skrivet av Håkan Börjesson
Morris hemma igen
Donna och David

Nu har vi förflyttat oss upp till Grenada. Att vi stressade på för att komma hit berodde på att vi skulle hämta Morris. Han hade ju varit borta från Unicorn i nästan tre månader.

Resan hit upp från Trinidad gick bra, om än ganska enahanda och tråkig. Det blåste nästan ingenting och vi fick stötta med motorn större delen av resan. Vi lämnade marinan vid halv fyra på morgonen och var framme i Prickley Bay vid halv åtta på kvällen.
Den dåliga vinden gjorde att vi inte riktigt kunde testa nya genuan. Vi har varit tvungna att investera i en ny då den gamla gett oss en hel del bekymmer. Den är lagad så många gånger att vi inte riktigt kunnat lita på den.

 Nu har vi hämtat Morris hos Donna och David där han senast bott ombord på deras båt Merlin. Innan dess bodde han fem veckor hos en brittisk barnfamilj. De har en en katamaran som heter Jade.
Men allra först bodde han hos Kathy och John en kortare tid ombord på Oceana.
Meningen var att han skulle bott där längre, men tyvärr har John blivit sjuk. De fick hastigt lämna Grenada och bege sig hem till USA där John nu genomgår behandling för skelettcancer.

 Morris var lite misstänksam när han först kom ombord, men det dröjde inte länge innan han fanns sig tillrätta. Han kom ihåg alla sina gamla beteenden och visste exakt var maten brukar finnas, la sig att sova på samma ställen som förut, visste var lådan skulle stå o.s.v.

 Att vi stressade så mycket nere i Trinidad gjorde att vi inte hann få klart riktigt allting. Radarskärmen hade visade sig ha lagt av alldeles innan avfärd. Den fick vi lämna kvar och hoppas få den reparerad kommande vecka.

Ett av projekten som precis hanns med var en ny bimini. Den gamla var fortfarande i OK skick men den har aldrig passat som den skall. Den har varit felsydd på några ställen och det har gjort den för hög. När vi seglat har vi därför varit tvungna att fälla en en av bågarna för att den inte skulle fastna i bommen. Mycket opraktiskt och irriterande. Nu har vi en som passar perfekt.

 Anna-Karin fixade också nya tygskydd till våra däcksluckor. Fast hon fick hjälp av Kenneth och hans symaskin. Kenneth hjälpte också till att laga vårt skydd till jollens pontoner. Flera av sömmarna hade tagit stryk och det var även hål rakt igenom på några ställen. Akterkapellet till sittbrunnen fick också nya dragkedjor.

Kommentera inlägget
2014 Karibien
onsdag 15 oktober 2014 - Skrivet av Håkan Börjesson
Mer jobb

När vi låg i Tyrrell Bay, Carriacou i våras fick vi ett anrop på VHF. Det var Susie från Spirited Lady som meddelade att vår flagga låg i vattnet. Inte bara flagga utan även flaggstång.
Svetsen som håller fästet till stången hade gett sig. Hur kan det ha gått till?

Vår närmsta granne i marinan här i Trinidad är en stålbåt. De brukar ofta ha svets ombord. Det visade sig stämma och därför var Graham över med sin utrustning och satte ett par punktsvetsar.

Nu kan vi visa vår svenska flagga igen.

 

2014 Karibien
tisdag 14 oktober 2014 - Skrivet av Håkan Börjesson
Arbetet fortgår
Bussningar som tagit slut

Ett av dagens projekt har varit att byta gummibussningar till den ena generatorn. Som syns på bilden ovan var de gamla helt slut. Det har medfört kraftiga vibrationer. Kanske en orsak till att diodbryggan gick sönder. Nu sitter nya bussningar på plats.

Ett annat av dagens jobb har varit byte av alla packningar och tätningar i toalettsystemet. Detta jobb som stått på listan ett tag men skjutits upp i det längsta. Ett trist, smutsigt, illaluktande och tråkigt jobb. Men då och då måste det göras. Inte kul.

Anna-Karin fann det för gott att ta bussen in till Port of Spain medan jag gjorde dessa jobb. Då kan jag få dra mina svavelosande eder ifred när jag håller på.

Anna-Karin och Sharon från Allegro var i stan och köpte tyg, sterila kompresser, kryddor, nålbrev, lim, Ray-Ban-kopior, flip-fops, mm.
Det är otroligt billigt inne i Port of Spain.

Kommentera inlägget
2014 Karibien
söndag 12 oktober 2014 - Skrivet av Håkan Börjesson
Äntligen sjösättning
I travelliften

Nu har vi sjösatt Unicorn, och det känns väldigt bra att vara tillbaka i vattnet igen. Man slipper klättra upp och ned för stegen ett otal gånger varje dag.

 Men först tillbaka till mitt försvunna bagage. Jag ringde flera samtal till flygplatsen på Tobago för att få någon sorts besked, men fick inga. Ingen kunde säga var väskan fanns, det enda jag fick höra var att jag skulle vänta till nästa måndag då ett Condorflyg skulle komma in från Frankfurt.
Det var det plan som Anna-Karin skulle komma med.
Jag mailade också till Condors kundtjänst i Tyskland och skrev både på tyska och engelska för att få besked. Trots upprepade påstötningar har jag ännu idag inte hört ett skvatt från dem. Minst sagt usel service.

 När Anna-Karin anlände till Tobago på måndagseftermiddagen fick hon som vanligt gå till immigrationen. Precis som jag, fick hon bara två dagars uppehållstillstånd. Med det är lätt fixat när man väl har kommit fram till Chaguaramas. Anna-Karins väska dök sedan upp på bandet utan bekymmer.

När hon står i bagagehallen får hon syn på några väskor som står i ett hörn. Hon tycker sig sig känna igen min och går dit för att kolla. Mycket riktigt är det min väska som står där. Hur länge den stått där får vi aldrig veta.

 Nu utbryter stor palaver Anna-Karin vägrar gå där ifrån utan min väska, men personalen är mycket misstänksamma och inte alls intresserade av att lämna ut den. Efter mycket tjafs lyckas hon iallafall få den med sig bara för att få nya problem med tullen. Väskan är full med båtsaker till Unicorn som räknas som YIT (Yacht In Transit). Det betyder att ingen tull eller moms behöver betalas.
Men Anna-Karin har inte rätta dokument och listor i sin hand. De papperen har ju jag som sitter i Chaguaramas. Återigen mycket dividerande innan Anna-Karin får med sig ett papper från tullen som vi skall visa upp på tullkontoret i Chaguaramas.

 Men än är det inte slut. Anna-Karin skall ju flyga den den korta sträckan mellan Tobago och Trinidad. Nu med dubbelt tillåtet bagage till slut lyckas hon även med detta utan extra kostnader.
Att de också var lite sura för Anna-Karins dubbla handbagage är en annan historia.

 Innan jag kan packa upp väskan blir det ännu en tur. Jag tar tulldokumentet från Tobago med mig till tullkontoret i Chaguaramas. Där vet de inte riktigt hur de skall hantera det hela. I alla fall så blir jag kommenderad att omedelbart inställa mig med väskan så den kan inspekteras.

 Det är bara att promenera tillbaka för att hämta den. Problemet är bara att det är över två km fram och tillbaka. Att bära en väska på 22 kg den sträckan är inte att tänka på i värmen. Jag ringer Jesse James, men han har inga chaufförer tillgängliga. Jag försöker med watertaxi utan att lyckas. Anna-Karin kan inte hjälpa mig för hon är inte hemma. Hon har tagit bussen in till Port of Spain för att handla.
Det enda jag kan göra är att lasta väskan på vår lilla kärra och börja gå. Det är otroligt hett i den gassande solen och jag har ont i mitt skadade ben. På kontoret får jag sedan packa upp innehållet som jämförs mot min lista. Det går bra och allt stämmer. Först nu kan jag pusta ut och slappna av.

Genom Anna-Karins försorg har hon sparat tusentals kronor åt Condor då de sluppit extra kostnader för flyg och taxi. Att de inte bemödat sig med att svara mig är under all kritik.

Kommentera inlägget