2012 Karibien - februari 2012
onsdag 29 februari 2012 - Skrivet av Håkan Börjesson
Antigua
Utsikt från Shirley Heights
Vi har blivit inblåsta i Falmouth Harbour, Antigua. Det blåser stadigt 12-14 m/s dag efter dag. Sjön går också hög utanför vår vik. Det är vågor på 3-3,5 m höjd som rullar fram i en ändlös rad. Visst går det att segla även under sådana här förhållanden, men det är definitivt ingen njutning att göra det.
Vi ser på de båtar som trots allt trotsar elementen att de får kämpa ordentligt i vind och sjö. Då är det för det mesta båtar som är betydligt större och tyngre än Unicorn. Antigua är ju ett center för de riktigt stora båtarna, både segel och motor. Här trängs världens största yachter sida vid sida i de tre olika marinorna. Vi ligger ankrade alldeles intill farleden som leder in till Antigua Yacht Club och Falmouth Harbour Marina. Därför kan vi från första parkett beskåda de stora båtarna.
Några båtar som varit ute och seglat är de som deltagit i regattan Caribbean 600. Tävlingen vanns faktiskt av en svensk, men det kan jag skriva mer om nästa gång.
Bilden är tagen uppifrån Shirley Heights dit vi promenerat. Det tog oss totalt tre timmar att gå fram och tillbaka. Det var många jobbiga uppförsbackar Men utsikten från toppen är fantastisk. Vi ligger i den bortre viken och det går inte att urskilja Unicorn. Den främre viken är English Harbour. Det är där den omtalade amiral Nelson en gång huserade med sin flotta.
Kommentera inlägget
tisdag 28 februari 2012 - Skrivet av Håkan Börjesson
Utgången mat
HP-sås
Härom veckan gjorde vi en inventering av matförråden ombord. Under åren har vi samlat på oss en hel del konserver och annat i skåpen. Ibland hamnar burkarna så långt in att vi glömmer att de finns eller bara fyller på med nya som vi använder först. Det visade sig att ett 30-tal burkar var utgångna med allt ifrån några månader till flera år. Där fanns allt från tonfisk, köttbullar, majs, sardiner, musslor m.m.
En del konserver hade vi köpt redan i Europa innan vi seglade till Brasilien.

Vi tog alla utgångna burkar åt sidan för att se vad vi kunde göra med dem. Vi har nu öppnat dem en efter en och ingen burk har haft innehåll som inte gått utmärkt att förtära. Det som var allra äldst var en flaska HP-sås som gick ut i september 2006, alltså för fem och ett halvt år sedan. Trots detta gick det alldeles utmärkt att använda den. Vi kunde inte märka någon som helst förändring i smak eller utseende.

Thomas Tengby brukar alltid i radioprogrammet meny predika att man skall använda sina sinnen och lukta och smaka innan man slänger något. Det har vi gjort och har därför inte behövt slänga en enda burk.
Kommentera inlägget
lördag 25 februari 2012 - Skrivet av Håkan Börjesson
Svårt val
Vad skall jag välja
Morris är en matglad katt. Vi trodde att vi skulle kunna ösa upp maten i hans skål och sedan skulle han själv ta några små bitar när hungern gjorde sig påmind. De fungerar inte alls. När maten hälls upp i skålen kastar han sig över den och äter med god aptit allt till sista smulan.
Morris älskar mat så mycket att han snabbt började lägga på hullet. Vi har därför tvingats att mäta upp hur stor dygnsransonen skall vara för att hålla koll på hur mycket han äter.
Vad är då bäst? Grillers Blend eller Indoor Delight?
Morris säger själv att det spelar absolut ingen roll, jag vill bara ha mer och struntar i vilken sort det är.
Kommentera inlägget
fredag 24 februari 2012 - Skrivet av Håkan Börjesson
Tvätt på Dominica
Petrolin
Eftersom vi numer har en watermaker som tillverkar sötvatten av saltvatten har vi ganska god tillgång på vatten ombord. Det gör att vi kan tvätta en hel del för hand. Men större saker som badlakan och sängkläder är det svårt att klara med handtvätt.
I Portsmouth på Dominica finns vårt favoritställe att göra detta. Det är hos Petrolin som driver ett litet tvätteri hemma i sitt hus.Hon är mycket duktig och lyckas få bort även de svåraste fläckarna. Vi hade fått en ful kaffefläck på en av våra vita plädar och den lyckades hon helt och hållet ta bort.

På lördagsmarknaden handlade vi fullt med frukt och grönt till otroliga priser. Vad sägs om avokado för en krona/st, en stor klase bananer för två kronor?
Det är bara två exempel i mängden.

Internet har fungerat dåligt senaste tiden och gjort det svårt att uppdatera bloggen. Hoppas det blir bättre.


Kommentera inlägget
lördag 11 februari 2012 - Skrivet av Håkan Börjesson
Circuit d'Absalon
Piton du Carbet
Nej vi har inte varit på toppen, även om det går en vandringsled dit upp. Toppen som heter Piton du Carbet är 1107 m.ö.h.
Vi gick istället en led som kallas Circuit d'Absalon. Den var inte så lång, 7 km, men ändå väldigt krävande. Vi avverkade mer än 600 höjdmeter i ganska brant terräng. Det startade med en kraftig stigning upp till en ås där stigen så småningom planade ut. Där vegetationen inte var så tät hade vi fantastiska vyer ut mot havet och över Fort de France.
Eftersom det regnat en del dagarna innan turen var det mycket blött och lerigt. Man fick verkligen hålla tungan rätt i mun för att inte halka omkull. Tre timmar tog det att ta sig runt. För att komma till startpunkten, Jardin Absalon, tog vi en buss nere ifrån Ford de France. Det finns ett väl utbyggt nät av lokaltrafik här på Martinique, så det är enkelt att resa.

Med oss på turen hade vi våra amerikanska vänner Helen och Dave.  De är inte så vana hikers och tyckte det var väldigt jobbigt.
Kommentera inlägget
tisdag 7 februari 2012 - Skrivet av Håkan Börjesson
Didier Fountain
Källan
Igår var vi ute på en hike. Vi hade fått tips av våra vänner Devi och Hunter om att det gick att ta sig upp till Didier Fountain som ligger i bergen ovanför Fort de France, Martinique.

Devi hade skickat oss en enkel beskrivning och med den i hand lämnade vi Unicorn vid 8-tiden på morgonen. Först jollefärd in till bryggan och sedan promenad till busstation. Där köpte vi biljetter till en buss som skulle ta oss en bit på vägen. Eftersom vi inte hade haft någon tidtabell fick vi vänta en halvtimma på nästa buss.
Efter en halvtimmas bussfärd var vi framme vid ändhållplatsen och det var dags att kliva av. För att komma fram till själva stigens startpunkt fick vi först gå 3 km längs en smal väg. Vägen gick upp genom en grön och frodig dal med fantastiska vyer. När vi kom till en kraftstation var det dags att vika av vägen och börja den egentliga hiken. I början gick det brant nedåt längs en smal och slipprig stig. I botten av dalgången korsade vi en å för att sedan klättra brant upp på andra sidan dalgången.
Efter en stund kom vi fram till en gammal tunnel som förr använts för att leda vatten till en kraftstation. Då var det dags att sätta på sig pannlamporna. I ljuset från dem trevade vi oss sedan fram genom den kolsvarta tunneln.
Ute på andra sidan var vi framme vid ännu en å. Den följde vi sedan uppströms under en halvtimme tills vi kom fram till det första fallet. Det var inte så högt, kanske 6-7 m, men ändå mycket vackert där det låg inbäddat i den frodiga djungelgrönskan. Vi stannade inte någon längre stund utan fortsatte ytterligare en timme uppströms. Bitvis var det mycket besvärligt att ta sig fram. Ibland klättrade vi upp och ned för branta klippavsatser. Men ofta var enda enda framkomliga vägen att vada genom det strömmande vattnet.

Belöningen fick vi när vi kom fram till ett av de finaste vattenfall vi sett. Fallhöjden var drygt 25 m ned i en inbjudande pool. Jag kunde till och med simma in bakom fallet och klättra upp på en klippa och stå bakom detsamma. Vilken upplevelse!
Vi tog en välförtjänt simtur i poolen, kallt och uppfriskande, och tog sedan fram den medhavda matsäcken och satt och njöt.
Efter en halvtimmas paus var dags att börja återfärden. Det fanns inget alternativ utan det fick bli samma väg tillbaka. Vi rejält trötta när vi efter 5 timmars vandrande var tillbaka vid busshållplatsen.

Det bästa av allt var att det här är en tur som ligger långt långt från de vanliga turiststråken. Upp vid fallet var vi helt ensamma, och vi såg endast ett fåtal andra vandrare på hela dagen.
Länk till fotoalbum: Dider Fountain
Kommentera inlägget
fredag 3 februari 2012 - Skrivet av Håkan Börjesson
Toalettpapper
Toalek
Hej, jag heter Morris.

Jag bor ombord på en segelbåt som heter Unicorn. När jag kom hit för 3 månader  sedan tyckte jag att det var jätteläskigt att vara på en båt. Jag var rädd för nästan allting. T.ex. när motorn startade trodde jag att det var ett vrålande vilddjur som skulle äta upp mig. När en jolle körde förbi blev jag så rädd att jag var tvungen att gömma mig längst in i förpiken.

Nu är jag inte det minsta rädd längre. Istället vet jag att när motorn startar rinner det oftast vatten ur en slang. Det är Håkan som har startat watermakern. Rinnande vatten är bland det roligaste jag vet. Jag försöker hela tiden fånga strålen, men det är omöjligt. Trots att jag sätter mina vassa huggtänder i den går det inte, jag fattar inte riktigt varför.

Nuförtiden när en jolle kommer åkandes hoppar jag istället upp på däck för att kolla, det är jättespännande. Kanske kommer någon och hälsar på. Om någon kommer brukar jag visa vad jag kan, det är kul. Jag brukar börja med att klättra upp för storskotet till jag kommer upp på bommen. Sedan springer jag upp och ned för lazybagen och jamar. Sedan brukar jag klättra en bra bit upp för genuan. Det går ganska lätt upp uppåt men att ta sig ner är lite svårt, men jag klara det också. Fast lite farligt är det. Två gånger har jag ramlat överbord. Det tycker jag inte om.

Jag är egentligen bara rädd för en sak och det är pumpen till jollen. Den låter konstigt och har en lång svart slang, den ser precis ut som en orm. Min mamma lärde mig att ormar skall man akta sig för.

Jag tycker också mycket om att leka. En av de roligaste sakerna ombord är att sitta på toalettstolen. Där fäktar jag i full fart med mina tassar tills allt toapapper ligger på durken. När det är klart biter och sliter jag i allt pappret. Det är jättekul.

Det enda jag inte riktigt tycker om är när matte och husse tar ut mig på segling i grov sjö. Då blir jag lite sjösjuk.

Nu blev jag trött och måste lägga mig ner och sova.