Vi har haft några nagelbitardagar då en djupt lågtryck bildat i Afrika rört sig över Atlanten mot Karibien. Ofta viker lågtrycken av mot nordväst och utgör inget hot. Detta skedde inte med ”Invest 97L”. Det fortsatte envist på en sydlig bana rakt mot Karibien.

För varje dag som gick bara växte det i styrka. Vi kunde ju inte göra mycket annat än att sitta i Revesjö och kolla på framfarten via datorn flera gånger/dag. Det finns otaliga sidor där man kan följa vad som händer. Allt från satellitbilder, dataanimationer till experter som uttalar sig. Det blir ibland nästan för mycket och jag har suttit åtskilliga timmar vid datorn och försökt ta in all information.

Strax före lågtrycket kom in över Karibien fick det ett stormnamn, Matthew. Ett namn kan bara ges om lågtrycket har en väldefinerad rotation. Det innebar också att intensiteten ökade. Centrum på Matthew passerade strax söder om St. Lucia. Unicorn ligger ju på land i Antigua 200 sjömil norr om denna punkt. Men på norra halvklotet är norra sidan av en roterande storm den farliga. Jag går inte in på orsakerna till detta, då kan jag hålla på länge.

Strax efter Matthew passerad in över ökedjan blev stormen uppgraderad till orkan och ökade ytterligare i styrka. Jag kan med glädje meddela att Unicorn klarat sig bra, liksom alla andra båtar i Antigua.

För att kunna se exakt vad som hände kring Antigua använde jag mig av en kanske inte så vanlig informationskälla för seglare. Som gammal pilot tittade jag på TAF/METAR för flygplatsen. Denna information går också att hitta på nätet.

Så här såg det ut när det var som värst:

METAR TAPA 281744Z 10020G43KT 1000 SHRA SCT012TCU BKN035 27/23 Q1014
(Det blåser 43 kt)

Det lustiga i sammanhanget är att vi varit utsatta för två namngivna stormar på en och samma dag. Matthew har jag beskrivit ovan. Men samma dag drog tropiska stormen Karl in över svenska Västkusten. Ute i Revesjö susar det i granarna och de vajar fram och tillbaka. Det har också regnat kraftigt, men det är välbehövligt.

Det har så här långt varit en ganska aktiv orkansäsong med 12 namngivna stormar. Ingen har dock varit någon riktigt kraftig orkan. De har dessutom inte orsakat någon större skada över land. De som vart starkare har varit s.k. ”Fish Storms”. Det betyder att de legat ute över öppet vatten och endast påverkat fiskarna i havet vilka knappast bryr sig.

Nu ligger 97L och lurar ute i Atlanten. Sannolikheten att lågtrycket utvecklas till storm bedöms hög, 90%. Någon gång under onsdag/torsdag kommer stormen in över Karibien. Som det ser ut tar den en ganska sydlig bana. Det är ju bra för oss som står på land i Antigua. Det är däremot inte lika muntert för alla de seglare som ligger nere på Grenada och Carriacou. Vi har många goda vänner som ligger där under orkansäsongen. Både båtar som står på land, men även många som ligger kvar i vattnet och där besättningarna bor kvar ombord.

Vi hoppas att lågtrycket inte hinner utveckla full styrka allt för fort. Det finns ännu goda möjligheter att det ”bara” kommer vara en TD/TS (tropical depression/tropical storm) när den når östra Karibien.

Det börjar bli riktigt kyligt om morgnarna nu. I morse visade termometern bara 2 C. Dagstemperaturerna är ganska hyfsade, men det märks att hösten kommer snabbt. Våra björkar har redan fällt mycket av sina blad och alla äpplen som vi hade på vårt träd är slut. Ekorrarna har snott en hel del av skörden.

Min rutin är att jag lämnar den varma sängen klockan sex varje morgon. Morris väcker mig då och han är otroligt precis med tiden. På minuten dyker han upp i sängen. Vad han vill råder det ingen tvekan om. Frukost skall omgående serveras. Efter att han intagit sin frukost brukar jag sen släppa ut honom. Men nu är han inte så intresserad av att gå ut längre. Han fryser om tassarna.

Morris har i stället fattat tycke för mina förehavanden inomhus. Med dessa kalla morgnar är det första jag gör ,efter Morris frukost, att tända i järnspisen. Vi har inte på någon elvärme i huset ännu utan spisen och kaminen är våra enda värmekällor. En stund efter tändning sprider det sig härlig värme i köket. Istället för att gå ut brukar Morris placera sig framför spisen för att njuta. Anna-Karin brukar vänta kvar i sängen en extra timme tills jag eldat på ordentligt. Under tiden jag eldar brukar jag kolla mail och läsa nyheter på datorn. Strax före sju sätter jag på kaffet så det är klart när Anna-Karin vaknar.

Vi har gott om ved och skulle lätt klara en hel vinter om det vore så. Men vi ser fram mot att snart återse Unicorn på lite varmare breddgrader.

Igår kväll använde vi eldstaden utomhus för första gången. Grillen har vi ju kört var och varannan kväll, med inte testat att göra upp öppen eld.

Vi kallar det för bonfire, men det svenska ordet är väl kanske lägereld. Vi har lite slarvigt lagt oss till med det engelska ordet. Men det sker ju hela tiden att ord från främmande språk letar sig in i svenskan.

Anledningen till vår bonfire var att jag just hämtat 2 m³ björkved och staplat upp i carporten, ännu ett låneord. Det blev en del näver och småbitar som jag samlade ihop och lade på eldstaden. Det blev en riktigt fin brasa och vi satt ute på kvällen och drack ett glas rött vin och njöt av lågornas dans. Men det blev snart ganska kallt, och när elden falnade drog vi oss inomhus. Morris fick testa sitt nya ”discohalsband”. Det blinkar ilsket grönt när han har det på sig. Han verkade måttligt förtjust.

Nu har trattkantarellsäsongen kommit igång på allvar. Det finns gott om dem ute Revesjö. Anna-Karin plockar nästan varje dag. En del äter vi upp meddetsamma, en del läggs på tork. Det är otroligt att se hur små de blir när all vätska försvunnit ur dem. De torkade kantarellerna håller sig nästan hur länge som helst. Vi har under många års tid smugglat med oss torkade kantareller till USA, Trinidad, m.fl. länder i Karibien. Det har alltid gått bra och vi har aldrig blivit av med dem.

De är fantastiskt goda att blöta upp och sedan göra kantarellsås på dem. Det är alltid högtidsstunder ombord när sådant vankas.

Nedräkningen för att återvända till Unicorn har nu börjat. Det är precis fyra veckor till min resa till Antigua. Anna-Karin flyger några veckor senare till St Martin. Jag måste därför segla ensam dit för att plocka upp henna och Morris. Det är just Morris som gör att hon flyger till St Martin. Att ta honom till Antigua per flyg skulle vara mycket komplicerat. Sedan tror jag också att hon räknat ut att rustningen av Unicorn faller på min lott.

Nu avser vi motormuseet i första hand,. Anna-Karin hade sin vana trogen tagit på sig sig en matchande klädsel. Här i rosa PP shorts som passar alldeles utmärkt till denna Ford Thunderbird.
I lördags tog vi med mina föräldrar för att beskåda alla intressanta fordon på museet. Alla tyckte det var kul och till och med de som inte är så motorintresserade uppskattade besöket.

Bland många godbitar på museet kan man se Peter Johanssons KTM-motorcyklar. Peter tog under sin karriär tre brons i motocross-seriens 500 ccm världsmästerskap. Vi gick i skolan tillsammans och vi har båda kört otaliga intensivpass på Friskis och Svettis och peppat varandra. Peter för att träna inför sina tävlingar jag för att försöka hålla formen då mitt arbeta innehöll mycket stillasittande och bilkörande.

En annan Johansson som finns representerad är Ingemar Johansson. Tungviktsvärldsmästare i boxning 1959. Hans Excalibur finns utställd på museet. En annan kraftkarl som ägt en Excalibur är brottningsvärldsmästaren Frank Andersson.

Ingos Excalibur

De senaste dagarna har det varit full rulle ute i Revesjö. I tisdags kom våra vänner Agneta och Anders på besök. Det var jättekul och vi hade det mycket trevligt tillsammans i två dagar.

På torsdagen kom Anna-Karins föräldrar Ulla och Knut på besök. Det firade denna dag 54-årig bröllopsdag. Vi lagade god lammstek till middag på kvällen. Sedan stannade de över till fredagen.

På fredag kväll kom sedan Anna-Karins bror Sture tillsammans med Kerstin. De hade med sig god lax som vi grillade på kvällen. På lördag förmiddag gjorde vi en promenad för svampplockning. Tillgången var god och kantareller m.fl. svampar hamnade i korgen.

Lagom till lunch anlände Anna-Karins föräldrar igen och då var det dags för årets surströmmingsskiva.

Vi åt av några olika sorters strömming och panelens utslag var enhälligt. Röda Ulven var den som fick bäst betyg.

Nu känner vi oss lite trötta och skall bara ta det lugnt idag. Även Morris verkar känna av att det varit hektiskt och han tycker det skönast att ligga och sova i vår säng mest hela tiden.