Den tredje regattadagen blev inte som tänkt. Egentligen skulle det denna dag varit seglingsuppehåll. Men eftersom gårdagens seglingar blev inställda blev det nu till att ge sig ut på havet. Så långt ut blev det inte eftersom seglingskommittén beslutade sig för att vi skulle köra triangelbana inne i bukten. Jag kan lova att det inte är något kul med en 25 ton tung Tayana 52. Att slå är en process som tar ett par minuter i anspråk innan man fått upp farten på nästa bog. Det är inte direkt så att man slår på varje skift som de mindre båtarna kan göra. Det hela blev inte heller bättre av starten blev uppskjuten i två timmar. Gissa varför? Ingen vind. Det hade varit betydligt bättre och roligare att segla runt Bequia föregående dag, men så blev det ju inte.

 

Inte blev det bättre av att vi på första kryssen krockade med en ankrad katamaran. Jag var ju med ombord som taktiker och trimmare och jag upplyste skeppare Lee i god tid att han inte kommer att klara att segla ovanför den ankrade katamaranen. Detta på grund av en stark utgående tidvattenström. Men Lee menade att han känner sin båt och vet vad den går för. Naturligtvis träffade vår akter katamaranens ena skrov med ett brak. Skadorna på respektive båt var ytterst marginella, men inte blev stämningen bättre av denna incident.

 

Att segla triangelbana inne i bukten var ett stort lotteri och det var i stort sett omöjligt att lägga upp en fungerande taktik. Inte minst på grund av det jag nämnde tidigare, vi kunde inte slå på skiften. En tröttsam och varm dag ute på ett vindfattigt hav blev det. Vår placering i klassen denna dag blev fyra.