Idag på Mors Dag flyttade vi oss en bit österut. Vi hade egentligen tänkt gå till en omtalad vik som heter Cala Coves, men läste i Grahams Pilot att det kunde vara lite stenig botten där, så vi beslöt titta in i Cala En Porter innan och när vi såg hur underbart fint det var beslöt vi lägga ankaret här. Sikten ned till botten var finare än nånsin, vi såg klart ända ner till 15 meter! Bilden bredvid ger inte rättvisa, men ni ser kanske ankarkättingen som ett snöre från pulpit.

Efter lunch i sittbrunn och bad från båten (det är 21 grader i vattnet) tog vi jollen in till stranden och klättrade uppför jättemånga trappsteg och fick uppleva en vidunderlig utsikt över viken. De två båtarna som ankrat såg ut att sväva ovanför sina egna skuggor. Bluesette är den närmsta på fotot ovan. Området på höjden består av lugna gator och fina hus, som verkar vara bebodda av engelsmän i huvudsak. Efter en timmes promenad intog vi en middag på en restaurang med engelsk meny. Mätta och belåtna tog vi oss ned för alla trapporna igen och ut till båten. Ytterligare en ankarliggare har sällat sig till oss, det är en katamaran. Mörkret har sänkt sig över viken, månen är uppe och skickar glitter över vattenytan. Klockan är 23 och vi hoppas på en lugn natt.

Menorca är verkligen fantastiskt fint och vi förstår dem som återvänder hit! Det finns ett lugn över ön, och naturen är grönskande och lummig. Igår tog vi en jolletur på en liten å, som gick in från havet och vi såg fåglar och blommor, samt sköldpaddor stora som tefat, som kastade sig ner i vattnet när vi närmade oss.

Rent och snyggt är det också, delvis kanske tack vare renhållningsbåtarna, se fotot här bredvid. i dessa åker havets sopgubbar omkring och fiskar upp plastpåsar och skräp som badgäster och båtfolk eventuellt tappar i vattnet. 

I morgon har vi tänkt oss till Mahon, staden på sydöstraöstra sidan av Menorca. Det blir troligtvis vårt sista stopp på ön, för om några dagar är planen att segla över till Sardinien. 

Efter en något gungig och ryckig natt på grund av dyningar från havet, trots vår skyddade plats bakom den höga klippan, åt vi frukost i sittbrunn medan våra båtgrannar drog upp sina ankare och gav sig av mot nya natthamnar. Vi beslöt stanna kvar och utforska naturen bakom själva stranden. Så vi monterade utombordaren på jollen, åkte förbi en av de många grottorna och gav oss sen in till land, där vi hittade några ringar i en cementkaj att kedja fast båten i. Här finns förbättringsåtgärder för författare till pilotböcker - ange var man man lägga jollen!

Vi träffade ett par från Örebro, som var här för tredje året i rad. De kombinerar semester, sol och bad med vandring. Det finns många utmärkta leder här.  Vi valde en slinga till nästa fina vik: Cala  Macarella. Det var varmt i den torra naturen men vi upplevde både härliga dofter och fick se många fina växter - några orchideer om jag inte tar fel. Tankarna gick till både Gotland och Öland i Sverige. Visst är naturen förunderlig, se bara denna tall som växer ur en sten.

Ikväll är det fredag och i många andra vikar runt om i Spanien är det party. Här är förvånansvärt lugnt och skönt. Just nu är vi sju båtar, som delar på utrymmet i denna vik, som lär vara en av de bästa på södra Menorca.

Fler bilder hittar ni i fotoalbumet Menorca.

Vi ligger på svaj i en fin vik som heter Cala Galdana på Menorcas sydkust Nedanför den jättehöga klippan, som ni ser här bredvid. Ankardjup 7 m och vi ser botten. Vattnet är turkost och kristallklart - nog det finaste vi sett hittills.  Vi var ensamma när vi kom, men nu är det ytterligare 5 segelbåtar och en motorbåt, som tagit samma natthamn.

Resan hit gick som en dans, men det blev inte mycket segling, vi fick gå för motor större delen av de 27 Nm som vi avverkade. Vi såg en grupp delfiner flera gånger- det är verkligen fantastiskt att se dem bryta ytan och dyka ner igen sida vid sida. Än så länge har de inte hälsat på intill båten, det väntar vi på med spänning.

Efter middag i båten tog vi jollen in till stranden med nästan kritvit sand. Det ligger några stora hotell här och det finns en del varer och små butiker, men kontrasten till Mallorca är ganska avsevärd, det verkar betydligt lugnare och inte alls så mycket party. Något som intygades av det skotska par, som vi mötte vid vår rundvandring, och som erbjöd sig ta ett kort på oss båda - resuktatet syns här bredvid.

Förutom det skotska paret träffade vi den här kvartetten, som inte verkade ha ett dugg respekt för tvåbenta, de poserade glatt för mobilkameran. Vi hittade också en liten Mercado, som sålde naturell yoghurt i halvlitersförpackning - det är inte var dag man får tag på det, så vi slog till.

Det här är bara början på ett nytt kapitel i vårt medelhavsäventyr. Det ska bli mycket intressant att få uppleva denna fina lilla ö. Inatt kommer vi att sova jättegott. Havet är mjukt och vinden är svag.

Kan inte vara bättre.

Det är onsdag den 27 maj och vi tillbringar dagen i båten. Lasse gör en grundlig  undersökning av våra batterier, för att säkerställa att det inte är fel på dem. Vi har nämligen haft lite problem med elförsörjningen, och misstänkte först kylskåpet. Tack vare vår seglarkompis Per Arne i Linköping fick vi hjälp med konsultation angående kylaggregatet och det känns som att felet inte ligger där. Så nu är det batterikontroll, men än så länge kan vi inte se att våra ganska nya (3 år) gelbatterier skulle ha tröttnat. Så felsökningen fortsätter. Troligtvis behöver vi satsa på ytterligare en solcell, men det är lögn i helskotta att få tag i här! Jag vet inte hur många tillbehörsbutiker vi besökt, men solpaneler, nej det finns inte. Mycket märkligt faktiskt, i detta land där solen skiner oupphörligt!

Vi ligger i Port Cala Ratjada på femte dygnet. Anledningen är att prognoserna för vindar har varit full av varningar - inte på Mallorca-sidan, men väl på vårt nästa mål Menorca, där Mistralen hälsar på idag med eventuella nordliga vindbyar på 17-24 m/s. I morgon skall det hela dock vara över, så då hoppas vi komma iväg.

Vi har ägnat oss åt sightseeing. Cala Ratjada är en fin lite hamn, där vi endast betalar 17€ per natt - det är överkomligt. Så vi har vandrat runt och upp till fyren på Capdepera, som ligger över 70 m över havet. Vi har också varit i Port Alcudia och i en stad inne i landet, som heter Manacor. 

Och så så har vi käkat, mat och mat och bakelser och frusen yoghurt och glass.och druckit en och annan Cerveza och några glas vin. Vi såg (som enda publik) Måns ta hand om segern i Eurovision på den enda restaurang som visade - alla andra kör Bundesliga - Ratjada verkar nämligen vara till 90% befolkad av tyskar. Alla spanjorer i servicenäringen pratar utmärkt tyska.

Hade behövt köra några tvättmaskiner, men sådana finns inte att tillgå. Frågade i stans Lavanderia igår, men tanten skulle 15 € för att köra en maskin så det får vara.

Igår kväll fick vi norska grannar! De hade varit och hämtat en 44 fots Lagoon (katamaran) i Turkiet och ska nu transportera den hem till Sannefjord. Så kul att få träffa skandinaver!

Förhoppingsvis kommer nästa blogginlägg från Menorca. Vi satsar på det. 

Från ankarviken i fina Palmanova kunde vi ta oss både till Magalluf och Palma. Till Magalluf kunde vi promenera och det var häftigt att gå i Orups fotspår, men man tröttnade snart på "tivoli-stan". Det var mest engelska och tyska barer och souvenirshopar. Till Palma tog vi Palma-Express, dvs bussen, och fick en fin dag med härlig rundvandring i gamla stan. Hit måste vi komma åter, det finns mycket att se, men vi har inte råd att ligga i den exklusiva gästhamnen, så det får bli på annat sätt.

Om man inte tar sig in till strand finns alltid nåt att titta på. Med beundran såg vi skepparen på en skuta klättra i riggen och justera vanten Hängande på sned.

Efter Palmanova seglade vi till Platja de Trenc, strax norr om Sant Jordi de Colon på Mallorcas sydspets. Där låg vi på svaj i två nätter utanför en vidsträckt sandstrand, där stora maskiner jobbade med att rensa bort sjögräs för badgästernas fromma. En jolletur in till Sant Jordi för bunkring av bröd, frukt och youghurt. Fick se en helt annan del av Mallorca, inte så turistbetonad, men icke desto mindre full av tyska turister.

Vi har nu varit på Mallorca i en dryg vecka. Vi har legat kostnadsfritt på ankare 5 av 8 nätter. Två nätter i hamnen i Santa Ponsa kostade 74€ och ikväll ligger vi för första gången på boj, vilket kostar 20€. Igår låg vi i Porto Preto på Mallorcas östra sida och vi hade läst i Pilotboken Islas Baleares av Graham Hutt att systemet med bokning och betalning för att ligga på gästboj bara gäller under perioden 1 juni till sista septmber, men vi hann knappt lägga fast förrän en representant från Club Nautico kom ut i gummijolle och ville ha betalt. I avgiften ingår inte tillgång till dusch eller toalett, det kostar 10€ extra, förutom depositionsavgift för nyckel. Vill man tanka vatten kostar det ytterligare 10€. Vi avstod.

Det kändes lite surt, men hallå; om man slår ut kostnaden för 8 nätter så blir det 11,75€ per natt, d v s ca 50 spänn per person. Kanske inte så farligt, eller? Men som sagt, allting är ju relativt...det beror ju vad man jämför med.

 

Som t.ex. den stora segelbåten som låg bredvid oss. Den är nog tre gånger Bluesette i längd och bojavgift.

 

Vi är lyckligt lottade som får segla egen båt i Medelhavets blågröna ofta kristallklara vatten. Men det är inte alltid "lugna gatan". De senaste dagarna har vi tagit oss motsols runt Mallorca och det har stundtals inneburit en kamp mot vågorna och/eller vindbyarna. Jag har nog nämnt det tidigare, men det tål att upprepas: vågorna kommer inte från samma håll som vinden. Idag har vi seglat 23 distans, länsat med akterlig sydvästvind i 8-10 m/s samtidigt som vi stampat rejält i höga vågor framifrån. För några timmar sedan lade vi oss på svaj i en vik som heter Cala Canyamel. Vi orkade inte tampas med dyningarna längre utan släppte ner ankaret på 7 m djup i fin sandbotten och här har vi nu legat och kränkt och guppat med 5-9 m/s i nosen. Fick äta korvgrytan i muggar och med sked för att inte spilla ner oss. Som underhållning hade vi en turistkatamaran, som inte verkade märka av någon sjö (på grund av sina två skrov?) - ombord fanns ett 40-tal dansande ungdomar, det hela förde tanken till studentflak i sommarsverige. Vinden ska avta och vrida mer mot väst under natten och då räknar vi med att få det lite lugnare och åtminstone kunna ta hand om disken.

 

Inom de närmaste dagarna tänker vi gå över till Menorca, ett hopp på ca 25 Nm. Det ska bli spännande och intressant. Vi håller oss hela tiden informerade om vädret, men det är faktiskt inte så lätt att veta vad som är rätt. Vi brukar titta på WeatherProHD.eu och jämföra med klart.se, som ibland är överens, men inte alltid. Sen studerar vi också windity.com som ger bra översikt med animerad prognos. Internet fungerar bra, men vädersajterna tar batterikraft och ibland blir det därför långt mellan inläggen här på bloggen. 

 

Tack till er alla som följer med oss på resan!

Seglingen från Ibiza till Mallorca var problemfri, den skönaste hittills i år. Vi hade fin halvvind och gjorde ca 6 knop. Ankrade kl 16  i viken utanför Santa Ponsa, där det var fin sandbotten och turkost, kristallklart vatten. Tog jollen in till stan och såg oss omkring. Mycket engelsmän och många engelska restauranger. Vi gjorde nedslag på en av dem. Tittade lite i några souvenirbutiker innan återvände till Bluesette och törnade in i förpiken. Sömnen blev inte riktigt så skön som vi önskat, svall från havet gjorde att vi svängde ganska kraftigt från babord till styrbord.

Prognosen för fredag och lördag innehåller hårda vindar med byar upp till 17-24 m/s. Vi beslöt därför att kosta på oss hamnavgift så sen igår eftermiddag ligger vi skyddat och säkert inne hos Club Nautico, där vi blev väl mottagna av en göteborska i receptionen.

Inatt kl 00 började blåsten, ännu dock inga 17 m/s men det känns bra att ligga här. En bekant till oss låg kvar på svaj, han smsade nyss och medgav att vi nog gjort rätt som sökte hamn...

Idag blir det sightseeing - vi har ju aldrig varit på Mallis förr.

Bilden bredvid är från starten i onsdags morse, Solen går upp kl 06.30 och vi seglar rakt ut mot den mot Mallorca.

Klockan är 21.30 på tisdagskvällen. Vi sitter i sittbrunn och tittat på lite olika vädersajter och går igenom morgondagens planer för överfart till Mallorca. Just nu ligger havet spegelblankt och vi hör sjöfågel på avstånd. Vi ligger för ankar i Portinatx på norra Ibiza tillsammans med 4 andtra segelbåtar och en katamaran. Det är nog inte helt itänkbart att några av dem också tänker sig till Mallis, vindarna är förliga just i morgon.

Vi har haft några riktigt ljuvliga dagar i solen och värmen. De två senaste nätterna har vi legat i Cala Salada, på Ibizas västra sida. Här lärde vi känna Jörg och Maxi, ett tyskt par som seglade båten här bredvid - döpt till Bora Bora och byggd I Sverige - en Malö 36. Kändes jättekul att få visa upp två fina svenska båtar för de badande turisterna på stranden. 

Och badade gjorde vi också, flera gånger. Jätteskönt att få svalka sig i det turkosblå kristallklara vattnet. 

Imorgon är det exakt en månad sedan vi lämnade Sverige och landbacken för sjöliv. Tiden går fort och intrycken hopar sig, det är så mycket vi får uppleva. Har glömt att berätta att vi sett delfiner vid två tillfällen, men det är jättesvårt att få med på bild.

Och idag dök en sköldpadda och upp i vattnet alldeles bredvid babordssidan. Den var ca en meter i diameter, men tyvärr var den nog död.

I morgon väntar nya upplevelser. Vi ska segla ca 50 Nm nordost och siktar på Santa Ponsa - i alla fall som planen ser ut nu. Vi får hålla koll på vindarna. 

Avslutar med en bild från i lördags, när vi fortfarande låg i San Antonios hamn. Det var full fart på jolleseglarna och ibland kom de så nära att vi fick ropa för att de inte skulle köra in i oss. Det var inte alltid de unga seglarna tittade åt flera håll. Men duktiga var de och det var roligt att se dem kryssa och gippa och länsa mellan ankarliggarna i viken. 

Vi lämnade Altea kl 06.30 på fredagsmorgonen, helt enligt plan. Då var det fortfarande mörkt och lite kylslaget, men bara en halvtimme senare steg solskivan över horisonten och vi styrde rakt österut mot ljuset. Fick gå för motor i några timmar eftersom vinden tog sovmorgon. Jag beslöt göra samma sak, gick ner i båten och drog en filt över mig och lät Lasse ta hand om allt. 

Han belönades med kaffe och baguette framåt elvatiden, då vi hissat segel och fått ordning på balansen. Det var lite trickigt innan vi hittat rätt läge efter att seglen kommit upp, för det var ganska mycket gammal sjö som gjorde att vinden kom från ett håll och vågorna från ett annat. 

Efter ett tag såg vi inte land åt något håll utan fick styra efter plotter och kompass

Seglingen var fin, vi hade vinden med oss och solen sken. När Lasse fick ta sin vilopaus och jag fick ansvara för framfarten låg vi länge jämsides med en annan segelbåt, som planerat samma överfart. Vi mötte också några fiskebåtar och ett par tankfartyg.

De sisa timmarna, när vi äntligen siktade Ibizas kontur blev dock aningen jobbigare. Vinden friskade i och var stundtals uppe i 13-14 m/s. Tur vi har en stadig båt som tål lite väder!

Efter 12 timmar ankrade vi upp i Cala Bassa, en lite vik i inloppet till San Antonio. Vi var hungriga och smällde i oss vita korvar och sallad, men var inte riktigt nöjda med platsen (det drog ordentligt) och eftersom vinden skulle vända på natten flyttade vi oss längst in i viken, där vi ankrade på 6 meters djup. Hann ta ett glas vin i solnedgången och sen fick vi belöningen - en god natts sömn!

Idag har vi testat nya jollen för första gången - fungerar perfekt! Tog en tur in till staden och återupplevde minnen från förra året. En del restauranger har inte öppnat än, några har öppnat idag, och det har kommit en del nya hotell och andra anläggningar sen sist. Men i stort sett är det sig likt - i alla fall det eviga discodunket...

I morgon bitti släpper vi förtöjningarna och styr ut mot Ibiza, som ligger ungefär 65 Nm i nordostlig riktning från Altea, där vi ligger just nu. Vindarna har varit ostliga de senaste dagarna, men i morgon fredag blir det sydväst enligt prognoserna, så då satsar vi på att ta skuttet över.

Efter att ha tillbringat i princip en vecka på svaj i Mar Menor återvände vi till Torrevieja för två nätter. Som jag berättat tidigare har vår gamla jolle gjort sitt och vi blev därför tvungna köpa en ny! Lasse var glad och lycklig när han monterade och pumpade upp, men tyvärr visade det sig att det första exemplaret inte höll luften, så det blev till att reklamera direkt. Inom en halvtimme hade vi en ny, och den är godkänd.

Efter bunkring av mat och att ha sagt adjö än en gång till våra vänner i Torrevieja stack vi i tisdags norrut längs kusten. Vi lade till i Santa Pola, där vi inte varit förut. Egentligen hade vi tänkt lägga oss på svaj, men det gick inte att få lä, så vi gick intill Club Nautico, som visade sig ha riktigt humana priser. 

Santa Pola är jättefint, vi hade nog kunnat stanna längre men vädret styr just nu. Jag hann i alla fall ta några fina bilder på förmiddagen innan vi gav oss iväg. 

Den här båten låg i anslutning till varvet i Santa Pola, ett varv som verkade välfungerande och välförsett. Den gamla träbåten står i kontrast till alla vita plastbåtar som numera fyller hamnarna. Undrar vad den varit med om?

Bilden här bredvid är tagen igår eftermiddag när vi körde in mot Altea, som är en favorit, sen vår segling förra året. Man känner sig otroligt liten när man seglar förbi den höga klippan och man undrar hur ända in i helskotta den fyrvaktare är funtad som eventuellt har sin tjänstebostad däruppe...

Efter en jättegod middag på grekisk restaurang igår kväll sov vi tryggt i båten i hamnen. Men - man ska inte äta så mycket så sent. Hur klarar spanjorerna dessa sena middagar, undrar jag. Sömnen blev lite ostadig. Så idag har vi varit lite försiktigare och passat på att promenera mycket, det är viktigt när man tillbringar mycket tid i båten.

Och Altea är bra för benen, gatorna och gränderna kryper brant uppför berget, så man får ordentlug motion. Det känns, särskilt som termometern står på duktiga 27 grader...Tur att det finns så mycket vackra blommor att vila ögonen på när svetten lackar!!

Nu är det godnatt, väckarklockan står på 5. Det blir tidig avgång.

Vi avslutar april och inleder maj i Mar Menor, ett innanhav mellan Torrevieja och Cartagena. 

Vi passar broöppning kl 12 på tisdagen och går för motor och lägger oss på svaj på södra sidan av Isla Perdiguera, den ena av de två öarna i södra delen av havet, se kartan ovan. (Den andra ön, som heter Isla Mayor, är privatägd och där får man inte gå iland, enligt uppgift.) På onsdagmorgonen tog vi vår första jolletur för i år när vi rodde in till stranden med kameror i högsta hugg.

På Isla Perdiguera finns en del ruiner efter byggnader. Så sent som för några år sen var där visst en restaurang och vissa uppgifter finns att på helger öppnas barer här, men det såg vi inga spår av.

På ön härskar måsarna och de var inte glada åt vår närvaro. De cirklade över våra huvuden och skrek upprört. Vi såg några grottor, som kanske är gamla boningar alt. militära utkikspunkter. Jag klev in i en av dem och tog bilden här bredvid - Bluesette ligger där ute och väntar.

Så här års är det ovanligt grönt i Spanien, även om det för våra svenska ögon ser ganska torrt ut ändå. Växtligheten får inte samma gröna frodiga färg som i Sverige, men blommorna lyser desto klarare. Lite festligt att hitta fetknopp här, tyckte jag, se så röd den växer i stensanden. 

Att ha jolle är nödvändigt när man ligger på svaj. Tack vare den kan man ta sig in till land. Här är det så långgrunt att man inte kan lägga till med båten vid land. Vi ankrar på 3 meters djup ca 100 meter från land. Tyvärr får vi dock konstatera att vår gamla trotjänare (jollen alltså) nu sjungit på sista versen. Trots Lasses noggranna lagningar i höstas så tar den in vatten genom akterspegeln, så vi har beställt en ny.

Livet är ganska enkelt och stillsamt när man ligger för ankar. Vi passar på att göra lite underhållsarbete. Lasse tvättar och vaxar överbyggnaden, behandlar grabbräcken och trädelar med Sikkens träolja. Jag tvättar fendrar och sätter på nysydda skydd, de gamla har gjort sitt, vi har använt både in- och utsidan och nu är de spröda som papper. Det var framförallt slussväggarna i kanalerna 2013,  som gick hårt åt dem - ett råd  till er som ska slussa i Europa: ta bort fenderskydd från fendrarna! Vi fick samma tips, men tog det inte på allvar. Det gör vi nästa gång!

Vi har fått flytta på oss 6 gånger. Vindarna vänder och det blåser upp till 10 m/s i byarna. Det finns liksom inga lävikar utan man får hitta den bästa platsen för tillfället. Det är dock inget större problem att dra upp ankaret och släppa ned det på andra sidan ön eller motsatta sidan av bukten. Idag har vi fungerat som rundningsmärke för windsurfare, som haft ett eldorado i blåsten. 

Det finns en flygplats; Aeropuerto de San Javier, på västra sidan av Mar Menor. Därifrån övar flygvapnet och bjuder på uppvisning i akrobat- och formationsflygning, vilket ju är häftigt att se.

igår var vi inne vid playan vid La Manga. Vi firade Valborgsmäss med en glass och kaffe i solen, en öl på strandbar, bunkring av youghurt, ägg och bröd. Att vi dessutom fick möjlighet att slänga sopor var inte fel.

Våra tankar går till er som i varma kläder ägnar er åt att sjunga "vintern rasat ut", sjösätta båtar och delta i demonstrationståg. Snart kommer nog värmen till er också!