Så var det dags igen. Först byta ut alla packningar och pumpen fungerar. Och går sönder nästa dag. Sedan byta alla kopplingar och vajert pumpen fungerar. Och går sönder igen nästa dag. Sedan byta alla membran och vajert umpen fungerar. Och går sönder igen nästa dag. Och nu hittar vi inga fler fel. Pumpen fungerar men inte bra

Så efter tre dagar med monteringar/nermonteringar var det var dags att köpa ny pump. Nu är den installerad och fungerar perfekt.

Idag har vi även gått in och lagt oss i Martins Marina (!). Anders flyger hem på fredag. Så det är skönt att ligga här där jag får både el och vatten.

Batterierna börjar också bli dåliga efter 7 år. Så det får bli nästa projekt. Förutom teakdäcket som tar helt otroligt stryk i värmen, fukten, solen och sältan.

Annars är allt bra med oss

Lördag och Hashdags igen. Denna gång norr ut mot Grenville . Inte så många deltagare denna gång, folk börjar segla norr ut. Dessutom  lättare ingen lera denna gång.

Färskvattenpumpen har låtit lite konstigt sista tiden , den börjar att gå utan att man satt på kranen. Dags för genomgång, så nu har Anders bytt sensorn, membranen, fläktremmen och ventilerna. Nu verkar det funka. Nu ska vi bara få igång watermakern också.

Högst upp bland molnen liigger Grand Etang. Ett vansinnigt vackert område med kyla pga höjden över havet och regnskogens grönska.

Vansinnigt pga av att det var hashdags igen. Vilket betyder genom djungeln, leriga stigar, hala flodfåror när man inte klättrar rakt upp på bergen.

Varför utsätter vi oss för detta??? Vet inte men det det är som en drog. Strapatsen i sig, att springa (nåja) genom områden man aldrig skulle kunna ta sig till annars, tillfredsställelsen efteråt.

Och inte minst festen med en mix av cruisers och lokalbefolkning med leran provisoriskt avsköljd i någon bäck eller kran med tappvatten på någon tomt som inte verkar bebodd

Länk till fotoalbum: Grand Etang 17/11-12

Idag kom några lokala fiskare  förbi och sålde lobster. Även om vi hade varit och handlat på supermarket, tackar man ju inte nej till  en nyfångad lobster.

Silverbesticken är kvar i Sverige, här har vi en mer sjömässig krabbtång som man ser i Anders hand.

Nu har vi varit här 1 mån. 2 veckor på land för bottenmålning och polering av skrovet. 2 veckor i vattnet med väntan på reservdelar och åtgärda vissa saker som visar sig när man har hela båten öppen. Idag bestämde vi oss för att lätta ankar och ta oss några vikar bort. Innan dess hann vi med att köpa lite frukt och grönt av bilen som kommer en gång i veckan till varvet.

Det blev 9 NM väster ut till Mount Hartman Bay  Vi brukar ju alltid ligga vid Hog Island, men tänkte att vi skulle pröva något nytt. Här är det lite friskare vatten och med fri horisont känns det här bra. Även Anna-Karin och Håkan på "Unicorn" ligger här.

Inatt fick vi besök av en ny kompis. När vi tog ner dynorna för natten råkade Anders vispa ner ett glas på durken. Och vad upptäcke vi inte då? Jo en nattgäst som tagit sig in. Upp i båten gick bra genom självlänsen, Vidare upp till sittplatserna i sittbrunnen gick bra också. Om vi inte hade hindrat honom/henne.

Anders har sett mycket på TV om hur man fångar krokodiler och boaormar. Bara man tar nära huvudet är allt lugnt.

Sagt och gjort ett säkert grepp alldeles bakom huvudet borde ordna upp saken. Men inte. Krabaten var vig som en orm och lyckades vrida runt huvudet och bita Anders i fingret. Så på med de oranga skyddshanskarna. Hoppas det inte var en giftorm.

Än är allt lugnt. Om detta blir det sista inägget så vet ni varför. Blir det inga nya inläggg så TACK för den tid som varit.

Och tänk om vi inte hade viftat ner glaset på durken. Kanske vi då hade fått en ny sängkompis?

Länk till fotoalbum: Vår nya kompis

Splash cash är nu betald och dags för själva splashet. Ligger kvar vid kajen tills imorgon bitti. Ikväll är det ett band som spelar i baren, och det är ju skönt att inte släppa alla landkontakter direkt.