Vi stannade inte mer än en natt i Porto trots att det är väldigt fint då vi var där förra året ett par dagar. Vi åkte då tåg när vi låg i spanska Vigo. Vi hann ändå bekanta oss lite mer med Johan och Maria på M/S Samantha och promenera in till centrum. På vägen såg vi konstiga hål med jämna mellanrum på broarna och efter en stund såg vi ett par som fiskade på en av broarna och förstod då att hålen var hållare för fiskespön.
Nu passade det bra att ge sig iväg igen då vindarna, vågorna och dyningarna var gynnsamma. Vi sa hejdå till våra nya vänner i S/Y Samantha på kvällen innan och gav oss iväg tidigt på morgonen. Nu fick vi en riktigt fin segling med den nya gennakern. Vi tog natthamn på svaj i Ria de Averio och här fick vi en fin kväll för ankar där vi badade och sedan grillade ombord. Det ända sällskap vi hade under kvällen var tomma småbåtar och en skrattmås på bojen intill.
Nästa dag var mulen och utan vind och utan dyning. Nu blev det en tröttsam motorgång innan vi kunde hissa segel och segla den sista timmen. På marinan kunde hamnkaptenen bra engelska och erbjöd oss att sitta ner och se på WM-matchen på hans TV medan han fixade med inchekningen. Efter tog vi en kort promenad på byn för att handla mat. Här i Portugal har vi haft svårt att hitta bra fil/youghurt till frukosten och vi bunkrade filmjölk som vi tog med från Sverige. Nu började den ta slut och jag bestämde mig då att göra egen fil. Så nu blev det koka av. Efter två dygn var filen klar och fullt ätbar till flingorna!
När vi åkte var det dimma som låg kvar hela dagen. Det blev motorgång och nu fick vi träna på radarn för första gången i år. Det besvärliga var dock alla fiskebojar som låg tätt hela vägen till Povoa de Varzim där vi gjorde stopp för dagen. Då båtmeken är synskadad blev det en tröttsam dag för mig att spana efter fiskebojar som vi var tvungna att väja för.
I hamnen fick vi förutom de vanliga dokumenten vid incheckningen lämna fingeravtryck. De hade nämligen ”fingerprintacess” till grindarna ut på bryggorna och till duschanläggningarna. Här fick vi också göra bekantskap med de första elektriska grindöppnarna som sakta sakta öppnades efter det att vi identifierat oss med pekfingret. Nu mådde båtmeken ganska illa då han även är ”grindmek” till vardags då vi har elektriska grindar hemma där vi bor. ”Så illa och så sakta ska inga grindar gå” grymtade båtmeken varje gång vi passerade.
På kvällen spelade Portugal fotbollsmatch i VM och när målet kom vrålades det i alla vrår i byn. Husen i gränderna var dekorerade med portugisiska flaggor, tröjor halsdukar och handukar överallt. Här fick vi tid att fixa de sista attiraljerna till den nya gennakern innan vi gav oss vidare. Nu väntade vi bara på de rätta vindarna. Äntligen fick vi bra gennakervind och gav oss iväg mot Porto. När vi kom fram till Porto sken solen igen. I hamnen hittade vi S/Y Samantha från Sverige och vi hälsade på Johan och Maria från Göteborg som skulle vara ute ett och halvt år med Karibien och USA som mål.
Vi gav oss iväg tidigt på midsommardagens morgon i strålande solsken från Vigo för sista gången. Vårt mål för dagen var Viana do Castelo i Portugal så nu var det dags att hissa ny gästflagga. Den tvådelade flaggan i rött och grönt och emblemet med Portugals stadsvapen. Den gröna färgen står för Henrik Sjöfararen och den röda för revolutionen. Ja så mycket mer vet jag inte om Portugal så det ska bli spännande att få lära känna detta land i sommar. 
Det blev motorgång i den ljumma stilla vinden och lätt dyning den första dagen då vi inte hade ro att ligga i Vigo och vänta på vind utan ville iväg på nya äventyr. Tyvärr var vi inte klara med alla attiraljer kring den nya lättviktsgenuan som båtmeken införskaffat under vintern annars hade den kommit väl till pass idag.
När vi ankom till Viana Marina i Viana do Castelo mötte hamnkaptenen som pratade franska med oss som vi inte förstår någon av oss, på bryggan för ”visitors”. Vi fick stanna kvar på besöksbryggan utanför hamnen vilket gjorde oss lite bedrövade då det var väldigt strömt. Vi försökte vända båten för att få lä i sittbrunnen men det gick inte för den starka strömmen i vattnet. Inget vidare första intryck av Portugal tyvärr. 
Vi tog en promenad upp i den gamla byn där det var mysigt med de vackra kaklade fasaderna och de dekorerade smala gränderna och vi blev snabbt väldigt förtjusta i den gamla byn. Här lyckades vi också hitta en bar som sände VM-matchen mellan Sverige-Tyskland. Tyvärr blev det förlust efter straffar!
Tyvärr stannade vi inte kvar i Viano de Castelo då vi redan vid ankomsten såg det stora pariserhjulet vid hamnen och förstod att här var det tivoli på gång. Mycket riktigt så spelade det och dunkade hög tivolimusik i hamnen långt fram på småtimmarna. Tidigt nästa morgon gav vi oss därför iväg igen.
