Les Saintes före 2015 - maj 2015
tisdag 26 maj 2015 - Skrivet av Anders o Cathrine
26:e maj 2006
Arkitekten sa vi skulle öppna en magnum

Igår var sista datumet att överklaga vårt bygge på Les Saintes. Inget har kommit in och vi har automatiskt ett komplett bygglov. 

Arkitekten har skickat de slutgiltiga ritningarna för godkännnde

Då och då känns livet extra bra

 

tisdag 5 maj 2015 - Skrivet av Anders o Cathrine
Lämnar Les saintes
Livsfarlig båt

Nu har vi lämnat Les Saintes. Tanken var att vi skulle övernatta på vårt favoritställe på Dominica. En liten oas med en sötvattenflod och mycket vacker omgivning. Plus restaurang förstås. Det är för djupt för att ankra men det finns tre mooringar där som är fria att använda.

På en av mooringarna ligger en ”Joshua”, påbyggd med så mycket grejor så man undrar hur ägaren får plats över huvud taget. Måste vara helt livsfarlig att segla. Inte bara segla föresten bogspröt var förlängt flera meter och längst fram satt en vass krok, som en papegojnäbb. Vad han nu ska med den till. Hur som helst gjorde alla utstickande delar båten blev livsfarlig att ligga i närheten av. Och på natten när vinden mojnat låg båtarna för nära så vi kunde inte ligga kvar.

Vi hade haft en hård segling ner med 30 - 35 knops vind (15 -17 m/s) och var ganska trötta så vi behövde sömnen för nästa sträcka som var på över 200 sjömil.

Men iväg bar det mitt i natten i en ännu starkare vind stundtals över 40 knop (20 m/s) som vi dock kunde hantera utmärkt med våra nya segel som både är mer lättrevade och anpassade till båten (när vi beställde seglen gjorde vi dem helt annorlunda). Igen seglade vi i 60 – 90 grader relativ vind, stundtals över 9 knop! Hon kan hon vår Ellinor.

Det blev alltså natt-dag-natt segling i stället för dag-natt–dag men vi kompenserades rikligt de sista timmarna när både vind och vågor la sig till behagliga 20 – 25 knop. Och fullmåne.

Fulla av positiv energi angjorde vi Grenada klockan 04:00

söndag 3 maj 2015 - Skrivet av Anders o Cathrine
Accepterad
Gåva från en Santois

Les Saintes är känt för att inte gilla utlänningar. Och alla är utlänningar som inte är födda på ön. Även fransmän trots att man är en kommun i Frankrike.

Vi brukar fråga Philippe, vår kompis som är född här om det går några rykten om oss och han brukar svara: Inget speciellt, ni ska vänta på att någon kommer och lämnar över en fisk. Det är det yttersta tecknet för acceptans på ön.

Och nu har det hänt. En Santois kom förbi vår båt och överlämnade tre fiskar och önskade oss en god måltid.

Ett bra tecken