Berlin, den största staden i Tyskland, har många platser av historiskt intresse. Vi hann se några under söndagen. Många av platserna har anknytning till kriget och dess grymma historia.

Staden bjuder också på många olika typer av transportmedel, rund båt, cykel för sju, lyxcykel och bil att hyra för den som vill/kan betala. Vi valde att åka S-ban (pendel) och U-ban (tunnelbana) från Spandau där vi ligger i gästhamn till Berlins centrum.

Finowkanalen är 42 kilometer lång och är den äldsta kanalen i Tyskland som man kan åka idag. Den började byggas på 1700-talet och förbinder floderna Havel och Oder. Kanalen används bara av turister och har 13 slussar. Den är lummig och grön och det flyter löst sjögräs och näckrosor i den som samlas framför slussarna. Alla 13 slussar är manuella och ingen är den andra lik. Ibland kastade slussvakten ner tampar att hålla i, ibland inte. Slussvakterna var alla muskulösa män utom vid sista slussen där vi träffade på en kvinnlig vakt.

Sjögräs orsakade mycket problem med motorns kylsystem. När vattenfiltrets intag var rengjort för tredje gången och impellern var kollad återstod problemet med att motorn gick varm. Vi fick då hjälp av hela familjen vid Marina Eisvogel. De hade haft liknande problem och Olav fick hjälp att blåsa tryckluft från insidan ut för att rengöra intaget av kylvatten. Med lite kreativitet, plastslangar (3 olika storlekar), silvertejp och tryckluft från parets kompressor löstes problemet denna gång. Vilken tur vi hade i oturen som träffade på en så hjälpsam familj. Det gick att kommunicera trots att de inte pratade mycket engelska och vår tyska är nästan obefintlig.

Vi stannade två nätter i Oranienburg där arbetslägret Saschenhausen ligger. Under fredagen besökte vi arbetslägret som idag är ett museum.

Resan vidare till Berlin har i princip varit problemfri och nu ligger vi i marina Altstadthafen.

Stettiner Haff är ett stort innanhav och indelat i Kleines Haff och Grosses Haff. Båda delarna är mycket grunda. Djupet ligger på 3-4 meter, det finns inga stenar eller grund. Havet är mycket fiskrikt och det gäller att hålla sig till farleden för att undvika fiskeredskap. Vi låg en natt i Ueckermunde gästhamn på vår resa över havet till Stettin/Szczecin i Polen.

Stettin är en storstad med många historiska byggnader. Marinan låg mitt i staden och var nybyggd och hade alla faciliteter. Vi besökte stadens turistkontor. Där fanns ingen information på engelska, vilket var lite märkligt. Det var marknadsdag i Stettin på söndagen då vi var där och fullt med folk, trängsel och 30 grader i skuggan.

På måndag fortsatte vi vår resa längs gränsfloden Oder. Vi mötte för första gången pråmarna som går längs floderna i Europa. Pråmarna går långsamt, 3-4 knop. De är breda och tar upp en stor del av floden. Den tillåtna farten för övrig trafik är 10 km/tim ca 6 knop. Det finns tid att studera naturen kring floden. Det ät lummigt och grönt och växtligheten går ner till vattnet. Vattnet är dock brunt och inbjuder inte till bad. Vi mötte väldigt få båtar och ett par pråmar under vår resa på åtta timmar under stekhet sol. Vi slussade en gång innan vi kom fram till Oderberg gästhamn där vi har legat i natt.

"Måste vägen till Curaså gunga så"?

Från Kåseberg till Rönne på Bornholm är det 29 sjömil. Vi startade 06.15 och var framme i Rönne gästhamn kl.10.00. Överfarten gick bra, vi hade dyningar och nordvästliga vindar så Safari kunde surfa på vågorna. Till Rönne går färjan/katamaranen från Ystad. Den gör 40 knop så svallvågorna är höga. Bornholmsgattet är den största farleden på Östersjön och livligt trafikerad av handelsfartyg och gäller att undvika att komma i deras kurs. På eftermiddagen tog vi en promenad i Rönne centrum och besökte kyrkan för att tända ljus för att hedra min mor, hon har varit borta ett år nu.

SMHI lovade 2m/s på onsdag, då valde vi att gå från Bornholm till Sassnitz. Vi hade ”bleke” havet låg som en spegel när vi åkte de 53 sjömilen över Östersjön. Sikten var god, vi kunde Bornholms kust bakom oss samtidigt som vi skymtade Sassnitz och dess vita kalkstensklippor i horisonten. Sassnitz stad var dock mycket mindre än vad vi hade förväntat oss. Strandpromenaden kantades av restauranger och fiskefartyg låg förtöjda i hamnen men mycket mer fanns inte att se.

Torsdag och nya mål i sikte, Kröslin en av de största gästhamnarna längs Tysklands östkust. Vi åkte vid lunchtid och det var frisk ostlig vid. Eftersom vi åkte mot sydost hade vi vågorna i fören. Vinden tilltog ju längre ut vi kom och när vi ändrade kurs fick vi vinden i sidan. Då ställde jag mig samma fråga som Povel Rammel där jag låg nerbäddad i soffan ”måste vägen till Curaså gunga så”? Väl framme i Kröslin, fyra timmar senare var båten nersköljd av saltvatten. Vi var trötta och insåg att vi kanske borde ha valt en annan dag med mindre vind för att ta oss hit. Kröslin ligger inomskärs så vi kommer inte att åka på öppet vatten innan vi når Medelhavet.

Nu har vi haft 1000 besökare på vår blogg och vi är väldigt glada över att så många väljer att läsa och vill dela våra upplevelser. Vår målsättning att lägga ut inlägg och nya bilder i albumet två gånger i veckan är helt beroende på om vi har tillgång till Wifi. Mindre hamnar har oftast ingen Wifi.

"Kasewood”

Simrishamn är en medeltida vacker sommarstad på Österlen och har en väl fungerande gästhamn. Vi stannade fyra nätter. På lördagen hyrde vi bil och gjorde en rundtur. Vi har aldrig besökt Österlen förut och blev överraskade av det öppna landskapet och de lummiga bokskogarna. Vårt första stopp blev Glimmingehus som byggdes år 1499 av adelsmannen Jens Holgersson som hans hemmaborg. Sedan åkte vi vidare till Ales stenar som är Sveriges största bevarade skeppssättning och ligger ovanför fiskeläget Kåseberga. Vårt tredje stopp blev Kungagraven i Bredarör i Kivik. Graven är 75 meter i omkrets och från ca 1000 f.Kr.

På söndag morgon startade vi 06.15 för att hinna till Bornholm och Rönne på förmiddagen. De läsare som har tillgång till appen eller hemsidan marintraffic.com har redan upptäckt att vi först åkte direkt mot Rönne, sedan fick vi göra en ”usväng” ändra kurs och gå mot kusten. Efter det valde vi att gå mot Ystad men det hårda vädret gjorde att Kåseberga gästhamn var dagens bästa alternativ. Vi kom före tolv och efter oss har det kommit många båtar. Kåsebergas hamn är relativt liten och nu ligger vi ”dubbelparkerade” långsides.  

Flera bilder finns i fotoalbum.

Plötsligt händer det.

Vi låg kvar i Karlskrona till onsdag morgon. Måndag och tisdag använde Olav tiden till att läsa manualer till startmotorn, byta relä, prata med försäkringbolag, få goda råd av vänner på hur man lagar en startmotor, pröva alla föreslagna råd. Inget fungerade. På tisdag kom en mekaniker, han tittade, kollade lite och sa sedan att han inte kunde hjälpa till. Det var alldeles för mycket elektronik i motorn. Nu var goda råd dyra, Olav cyklade till WW butik och lyckades få ett löfte om att de skulle skicka någon på onsdag som kunde avläsa felkoder. Tillbaka i båten vred Olav om startnyckel för ”femtielfte” gången. Dieselmotorn hostar igång. Stängde av motorn, prövade igen, motorn startar igen. För att vara säkra på att motorn skulle starta gjorde han likadant två gånger varje timme under 5 timmar. Motorn startade varje gång. Likadant på onsdag morgon. Idag har vi åkt 75 sjömil, det tog oss lite mer än 11 timmar. Vi har haft sol och måttliga vindar. Nu ligger vi i gästhamnen i Simrishamn.

Vistelsen i Karlskrona blev några dagar längre än beräknat och därför hann vi ta fram våra båtcyklar. En cykel blåste i vattnet och sjönk på 7 meters djup vid bryggan. Men man kan ju fiska och ibland blir det napp.

Jag hann besöka porslinsmuseet och Blekinge museet. Där fanns många exempel av broderade hängkläden från tidigt 1800-tal med Blekingesöm. Många anser att det är den vackraste av Sveriges landskap sömmar.

Karlskrona- ”Matatisso”-Karlskrona

Matatisso betyder problem på swahili. Fredag morgon och vinden hade mojnat. Vi startade tidigt och målet var Karlshamn. Två timmar senare var vi ute på öppet hav på väg mot Danzinger gatt. Vinden hade ökat igen och dyningarna som rullade mot oss var för höga för att vi skulle kunna fortsätta. Vände och sökte oss i lä innanför Arpö naturreservat för att fortsätta på eftermiddagen. När vi skulle starta för att göra ett nytt försök så var startmotorn död. Tur att vi har en elmotor. Det tog oss tre timmar att ta oss tillbaka till Karlskrona, båten gjorde 3,5 knop trots att vi hade vinden i aktern. Imorgon är det måndag och hoppas vi att vi kan få felet med startmotorn åtgärdat.

Vad kan man då göra när man bryggseglar? Vi har skurat teakdäcket med såpa så alla föroreningar och alger är borta. Jag har läst romanen ”Öppnas i händelse av min död” av Liane Moriarty. Tänk dig att din man har skrivit ett brev till dig som bara får öppnas efter hans död. Boken var fängslande, lättläst och utmärkt sommarläsning. Olav har letat info om startmotorn på nätet och Youtube.

Restaurangen Sjörök ligger vid Skeppsbrokajen, deras ledord är ”Den moderna skärgårdskrogen”. Där åt vi vår middag igår och både maten och service var utmärkt. Idag har jag bakat surdegsbröd och testat båtens ugn.

Under båtresan från Kalmar till Karlskrona genom Kalmarsund hade vi sol 4 m/s syd- till sydvästliga vindar. Dyningarna gick höga hel tiden. Det tog oss nästan 8 timmar att åka 55 sjömil. Vi visste att SMHI hade utfärdat en klass 1 varning för Blekinge under natten mellan tisdag och onsdag så det var med stor lättnad vi hann förtöja i Karlskrona innan ovädret kom.  Hamnen var nästan tom när vi anlände vid kl16.00 men fylldes sedan snabbt av båtar. Vi hann med en kort kvällspromenad in till centrum. I natt kom det några regnskurar och i morse kom vinden. Det har blåst 14-15 m/s i byarna och regnet har öst ner hela dagen. De flesta båtar har legat kvar i hamn i väntan på bättre väder.

Idag har Olav sysselsatt sig med att uppdatera båtens navigationsutrustning. Vi har gjort lättare underhållsarbete och jag har gjort mat. Även imorgon väntas hårda vindar så vi avvaktar med beslut om vart vi skall gå i väntan på bättre väder. Vi har bra mottagning på tv och kan se både SM i simning och semifinalen mellan Portugal och Wales, det får bli kvällens underhållning

Båtresan från Västervik till Mönsterås påminde om en tur i en slalombacke. Skärgårdsleden mellan Oskarhamns kärnkraftverk och Mösterås är grund, stenig men vacker. De röda och gröna remmarna står tätt. Det gällde för Olav att inte tappa fokus utan hålla blicken på sjökortet och remmarna. Skärgården påminde om Larsmo skärgård i Österbotten där jag växte upp.

Utanför Mönsterås på ön Ödengla har Anna-Carin och Svante Leijon sitt sommarhus.  Anna-Carin och jag var kurskamrater i Uppsala -83 där vi utbildade oss till textillärare. Idag är Anna-Carin och Svante båda aktiva i arbetet med Mönsterås hembygdsmuseum. Anna-Carin har nu till sommaren ordnat en utställning på temat hattar. På lördag blåste det 13-14 m/s och då såg vi ingen anledning till att ge oss ut på sjön utan åkte med våra vänner med bil till Kalmar där ett stort antal hembygdsföreningar visade exempel på sina arbeten. Dagsturen slutade dock i ösregn och stormvindar.

Vi startade tidigt idag på morgonen och hade sydvästliga vindar och 3 m/s på Kalmarsund. Marinan i Kalmar ligger mitt i centrum och där fanns det gott om plats. På eftermiddagen gick vi på guidad visning på Kalmar Slott. Slottet har anor från 1200-talet och används idag till konferenser, möten, fester, konserter och utställningar. Just nu pågår utställningen ”10 ways with Swedish glass” där konstnärer visar nyskapande glaskonst. Bertil Vallien visar några av sina glaskonstverk tillsammans med nio andra konstnärer. Utställningen är väl värd ett besök.