Även om vi skulle vilja och kunna kasta oss iväg till båten är det vissa saker som måste skötas om. Vi kan inte bara strunta i saker och ting. Så dagen har ägnats åt husets skötsel. 

Fördelen är att man då släpper tankarna på packning och dylikt. Mitt i något göromål kommer man på något viktigt som ska med och packar ner det med detsamma. Tids nog är vi ute på sjön igen. Men med tanke på hur vällastat släpet är infinner sig en lätt känsla av panik. 

Idag har vi shoppat. Frysbox, däckstolar och bord, bojhake (tror jag det heter), två runda fendrar och känner oss nöjda. Vi märkte att i slussar är de runda fendrarna bra att ha. Vi hade tänkt att köpa acaciaplattor till akterdäcket men besinnade oss. Däcket kan bli varmt i soligt väder och tänkte mest på hundarna. Det får dock vänta tills nästa år.

Grannens grabb har anlitats som trädgårdsmästare medan vi är borta. Vi vill ju inte ha knähögt gräs när vi kommer hem. Nu fortsätter vi med själva packningen av släpet. Det är makalöst vad grejer det blir.

Tänka, listor, vad ska med och så vidare. Hjärnan gick på högvarv och hårddidken brann. Vilket slutade med att jag inte gjorde speciellt mycket. jag får ta nya tag imorgon.

Vi hade dock lite tur. Vi ville ha tag i en kyl/frysbox och hittade en till bra pris. Butiken hade ett exemplar hemma som de lade undan. Den ska vi hämta imorgon. Hundarna äter ju färskfoder och då behövs en liten frys. Toppen! 

Så änligen är hon vår. Känns så gott och så rätt. Vi tittade på henne redan förra sensommaren men då tyckte vi att hon låg för högt i pris. Speciellt om man som vi, sneglade på att köpa båt i Holland. 

Och nu blev allt rätt. Vi är just hemkomna från Dalarö och börjar planera packning och dylikt. I år hinner vi knappt åka något alls. Tiden har runnit iväg och det är inte mycket kvar av min semester. Men en liten sväng i Stockholms skärgård hinner vi med innan vi måste vända hemmåt.

Visst, hon är lite väderbiten och lite sliten här och där men i stora drag är hon i gott skick. De helger som är kvar utav sommaren kommer ägnas åt TLC. Ju tidigare vi börjar desto fortare blir hon i det skick vi vill ha henne. 

För att vara säkra på att vi utrustar henne med det vi behöver kommer nästkommande sommar tillbringas i svenska vatten. Men det är inte fy skam det. Vi är dock ett steg närmare de Europeiska kanalerna.

Frågan är nu; byta namn eller behålla det hon har? Hon heter just nu Maria III och jag vill döpa om henne till Alice. Vi får se. Hur som helst, glädjen är stor just nu.