I början av den här månaden fick vi besök av min (Bengts) bror med fru Ann. Det var trevligt att få besök hemifrån och att få visa dem runt på den härliga ön Grenada. Det blev mycket bad, de hade otrolig tur med vädret, soligt varje dag. Vi besökte bland annat två av vattenfallen vid Seven Sisters Fall och en fredagkväll var vi på Fish Friday i fiskarbyn Gouave. Varje fredag kväll bygger man där upp ett antal stånd och man kan köpa allt från fiskkebab till hummer, räkor och små grillade fiskar. Efter vad vi hade hört så hade vi kanske väntat oss ett lite större arrangemang men det blev ändå en trevligt kväll.

Efter att de hade åkt tillbaka till Sverige fortsatte vi med förberedelserna att få Miss Blue i seglingsdugligt skick och skrivande stund är vi i stort sett färdiga. Vi har arbetat ganska intensivt den sista veckan. Det har bl.a. varit renovering av vindgeneratorn, ny sprayhood, teakdäcket har fått en ordentlig rengöring och ett antal nya pluggar, seglen har genomgåtts och fått nya uv-skydd. Solen tar hårt på de mesta ombord. I lördags deltog vi i den sista haschen (Runners with a drinking problem) för vår del här på Grenada. Det var en lång bussresa till platsen för hashen men det var det värt. Det var en mycket bra vandring som gick i omväxlande terräng, lerig regnskog, över ängar med betande kor och den sista kilometern längs en beach så att vi fick gå i den lösa sanden, bra motion. Den här gången var det också gratis öl till alla som naturligtvis uppskattades. I början av den här veckan planerar vi att lämna Port Louise och segla norrut till Carriacou för upptagning och bottenmålning.

Miss Blues besättning har varit ute på ett litet äventyr. Inte med egen båt utan ombord på en Swan 66 som heter Godot. Det var ett norskt par som är på väg jorden runt och behövde besättning till Curacao. Vi anmälde vårt intresse och fick en bra kontakt med Pål, båtens ägare, och hans sambo Anne-Mette. Lämnade Grenada i sällskap med två andra båtar, en holländsk och en belgisk båt. På grund av alla rykten om pirater i Venzuela så bestämdes det att vi skulle hålla kontakt med varandra. Gärna inom synhåll och åtminstone via VHF.

 Första dygnet blåste det rejält, i byarna 17-18 m/s. För att hålla jämn fart med de andra så seglade vi med enbart en näsduksstor fock, farten var ändå 7-8 knop. Den första ön vi besökte var Blanquilla, ca 170 sjömil från Grenada, en ö med en underbart härlig strand och fina snorkelvatten. Det var vi tre besökande båtar plus en fiskebåt som ankrade för natten.

Från Blanquilla gick vi till Los Roques östra del och smög in mellan korallreven med hjälp av ”eyeball navigation”, alltså med ordentlig utkik där jag Bengt hissades upp till första spridarparet. I motsats till vad vi hade hört så stämde vår GPS och sjökorten över Los Roques helt förträffligt. Vi hade ett antal sköna dagar bland öarna i Los Roques innan vi fortsatte till Aves Barlovento och Sotavento. Underbart vackra platser, med kristallklart vatten så att man såg korallerna tydligt. 

Efter Aves kom vi till Bonaire, en av ABC-öarna, där vi hyrde bil och besökte bland annat nationalparken på öns norra del. Det blev inte tid för oss att segla med ända till Curacao utan vi fick ta flyg från Bonaire till Cuaracao, (20 min) vidare till Trinidad och ”hem” till Grenada. Det blev arton trivsamma dagar tillsammans med Pål och Anne-Mette på den fina båten s/y Godot.

Bilder finns i fotoalbumet.