Det har varit ömsom vin ömsom vatten. Som det brukar under en semester. 

Minus: mycket strul vad gäller slussar och broar. Väntetider och förseningar har vi haft flera stycken mest beroende på att passagerarbåtarna får alldeles för mycket tid. De har tider att passa, jovisst är det så. Men då får man ha öppet längre så de som ligger mittemellan två gästhamnar kommer dit de ska. Man ska inte behöva "kunna" kanalen för att komma fram dit man vill. Trots att vi "kan" kanalen och vet när man bör lämna senast för att komma dit man vill har vi blivit fast. 

Folk lägger till lika illa som de parkerar sina bilar. Under högsäsong bör man lägga sig mycket nära framförvarande båt så andra har en möjlighet att få plats. 

Ett minus som orsakade oss lite extra stress var den trasiga gasvajern. Men när den väl blev fixad uppförde Alice sig som vanligt. 

Ett och ett annat gräl mellan mig och Christer hör väl inte till plussidan direkt. Vi grälar kort och intensivt men det blossar över snabbt. 

Plussidan: vi har träffat så många trevliga människor vilket har satt guldkant på semestern. Vi har ätit god mat både på båten och ute på restaurang. Den nya lilla spisen visade sig vara en liten guldklimp. Vädret har varit helt underbart! Det kan ingen klaga på. Vi ser ut som pepparkakor både Christer och jag. 

Christer som normalt har myror i byxorna har varit ovanligt social och lugn. Vi har haft många goda samtal på akterdäck. Ramses var lite muttrig i början men vande sig sedan med att vara ensam hund och tog för sig av världen. Till och med lite för frimodig ibland. 

Resan har varit mycket lärorik på olika sätt. Vad fungerar, vad vill vi ha, vad kan vi strunta i och så vidare. Att semestra "hemma" är faktiskt inte helt fel. Vi kom också på att kanalen mot väst ska undvikas om det går. Nu har jag bara 4 dagar kvar och Christer har en vecka till. De kommer ägnas åt båtvård och tömning av densamma.