Det blev ett kärt möte när våra gamla vänner Karin och Bengt samt Ballo och Göran från Stockholm anlände med flyg på eftermiddagen 1 oktober. Direkt in i hyrbilen och åter till gamla stan i Mykonos för middag, Stifado - mycket god köttkalops på Karins inrådan. Sedan förnyad och uppskattad shopping i de fina kvarteren. Nattinatti 23:30.
Till söndagsmorgonens frukost försökte vi introducera LCHF men sedan blev det ”normal mat” resten av veckan. Vatten och el behövde fyllas på inför avgången senare på dagen så gästerna fick åka runt på Mykonos själva men först efter en dramatisk flytt till en annan kaj där vinden gjorde sitt bästa att trycka in aktern i betongen. Ganska skönt med några timmar ensamma ombord, vi pysslade, städade och pustade.
När besättningen återvänt från sina irrfärder kom vi strax iväg och seglade i god vind till South bay på Rinia, en liten obebodd ö. För en gångs skull var kusten och landet inte bergigt så vi slapp fallvindar men det blåste ändå vilket gjorde att ingen ville bada utom skepparn som behövde kolla ankaret inför natten på svaj. Sedan sov alla gott.
Måndag 3 oktober. Efter morgondopp och god frukost kom vi iväg 10:15 mot Paros 21NM. Vind 7-10m/s gav oss god fart och efter några timmar kom vi in i Naousis bukten, girade styrbord och hittade en fin plats i lä för lunch och bad. Därefter för motor in i Naousis hamn där en aktiv hamnkapten tog emot. Tilläggningen i stark sidvind blev lite dramatisk innan vi fått fast mooringlinan i fören och lyckats få till en bra vinkel mot kajen. El, vatten och bränsle på kajen, toa och dusch vid hamnkontoret, snyggt och rent. Kajplatsen kostade 10€, helt OK. Naousis var mycket pittoreskt och en bit in i staden hittade vi en något dyrare restaurang Yemeni, men med en annan meny än den vanliga grekiska så den valde vi.
Vi åt fantastiskt gott under hög stämning och blev proppmätta. Meny: Kyckling Cayenne fylld med kapris, mozarella, soltorkade tomater. Till detta citronsås, potatispuré,squash, aubergine, paprika balsamico. Vissa åt fläskfile med gogorgonzolasås och ovanstående tillbehör. Dessert: Mammas orangepie. Mums!
Tisdag. Lugn natt. Bunkringen blev dyr och lite besvärlig eftersom sorteringen var begränsad och vi blev tvungna att söka upp 3 Supermarkets samt bageriet och en verkstad/garage innan vi fått det vi behövde. Ju längre bort från hamnen desto billigare blev det. Dessutom köpte Chris ett regnställ eftersom det utlovades sämre väder under nästa vecka och det var tveksamt om nya jackan från Pelle P skulle klara ihållande regn. Sen start mot en vik på södra kusten av Paros. Lunchpaus i Ormus Marmara. Grabbarna fixade maten och började med en överraskade Campari juice och vitlöksbröd. Uppskattat. Natthamn på svaj i Ormus Angaria, korvgryta, rödvin, månsken och enbart vågskvalp. Fint slut på en fin dag.
Nästa dag blev det järngenuan mest hela dagen söder ut till Sikinos där det finns en liten hamn. På vägen dit såg vi en flock delfiner som jagade fisk. Vattnet formligen kokade när de och fiskstimmet kom upp nära ytan.
Vid ankomsten styrde vi försiktigt in mot den inre kajen men körde fast i sanden som tydligen flyttat sig sedan sjökortet uppdaterades sist. Vi backade loss, kastade ankar och åt lunch. Därefter hoppade Chris i med cyklop och simfötter och började reka väg in till hamnen. Omöjligt att komma till den inre kajen men den stora yttre gick det bra att ligga längs med på insidan. Försiktigt backade vi in till kajen som hade plats för 2 till max 4 båtar om man ligger längs med kajen med 2 båtar utanpå. Bra skydd för allt utom S och SO vind då det nog blir väldigt gungigt och kanske omöjligt att ligga kvar. Byn är liten, tvärlugn med bara en mindre dåligt sorterad supermarket och en enkel restaurang som endast erbjöd en typ av pizza på kvällen. Men hamnen och platsen var hur mysigt som helst för oss som gärna söker oss till "End of the world" platser. Klart vatten så vi kunde bada direkt från båten eller på den närbelägna sandstranden. En plats att besöka om man bara vill ha det lugnt.
Torsdag morgon promenerade vi 3 km upp(!) till Castro, en mer genuin by med smala gränder, fin utsikt och lite service av olika slag. Fikade och tog bussen tillbaka ned till hamnen.
På bussen hittade Ballo en liten börs med ett svensk kreditkort på golvet. Vi försökte få tag i ägarinnan genom att ringa banken - njet inga tfn nr lämnades ut och inte ville man ringa henne heller. Då försökte vi via Hitta.se genom att ringa alla med samma namn och med mobiltelefon men utan att få napp. Till slut gav vi upp, spärrade kortet, klippte bort känsliga delar av numret och lämnade in resterna i den lilla affären där det visade sig att man kände till ägarinnan men inte visste hur man skulle få kontakt med henne. Vi var oroliga för hur hon skulle klara sig utan kortet men nästa dag hörde hon av sig och var mycket tacksam och allt var under kontroll. Det kändes skönt att få det beskedet.
Efter ett ljuvligt dopp och en snabb lunch blev det en ny dag för i huvudsak motor till fantastiska Santorini. Kolla in länken nedan om Santorini.
Att segla in i kalderan dvs den gamla vulkankratern och sedan "kryssa" fram mellan de små öarna och de stora kryssningsfartygen som låg för ankar vid Fira var en fantastisk oförglömlig upplevelse. Bebyggelsen uppe på kanten av kratern ligger som snö på fjälltopparna med lodräta stup flera hundra meter ned mot vattnet. Man ska absolut komma till Santorini per båt!
Vi rundade SO hörnet av huvudön och fortsatte sedan längs sydkusten till lilla hamnen i Vlichada. Inpasseringen är lite spännande eftersom det finns en gammal vågbrytare under vattenytan och själva inloppet är grunt p.g.a. vandrande sandbankar. Vi styrde i skymningen in försiktigt i mitten av inloppet. På kajen ropade och viftade man åt oss och sedan fastnade vi i sanden. Då förstod vi vad som avsågs med tjoandet. Vi kom dock omedelbart loss och förbi sandbanken och fick sedan en plats utanpå en polsk seglare eftersom det var helt fullt i hamnen. De bra platserna i inre bassängen som förespeglats oss i the Greek pilot var upptagna av fiskebåtar och stora utflyktskatamaraner.
Middag på rekommenderad restaurang i hamnen, maten var ok men hjälpen att hyra bil införnästa dag ännu bättre. Natten blev ganska lugn och på morgonen fick vi en plats vid kajen som verkade ok.
Lördagen ägnades åt sightseeing i huvudstaden Fira samt Oia. Många foton från kraterkanten blev det under en trevlig dag. Till kvällen hade det blåst upp rejält och vinden och vågorna låg på mot Freja trots den yttre vågbrytaren. Chris fick ett väldigt bestyr med att justera fendrar och förtöjningslinor. Kaptenen på charterbåten akterom Freja hade också att stå i eftersom hans avgående besättning lyckats fylla dieseltanken med dricksvatten men som han sa ”tur att det inte var tvärt om”! Någon gång efter 01 var Chris slutligen övertygade om att Freja inte skulle ta skada där hon seglade fram och åter i förtöjningarna och gungade mot fendrarna och kajen.
På Söndagen fick vi kontakt med påmönstrande besättning som fanns på ett hotell i Fira och Chris körde avmönstrande gänget till badorten Perissa där de skulle bo några dagar före hemresan och hämtade sedan Roffe och Lisse samt Anders ”Dallas” och Berit.